Categories
Uncategorised

Simon Anderberg

Problemen med Invasiva arter ökar – Har börjat uppmärksammas

Antalet invasiva främmande arter ökar i raketfart världen över. Forskning visar att det kan finnas så många som 4700 olika arter som kan klassas som invasiva idag. På Göteborgs båtmässa är Björn Källström för att uppmärksamma problemet.

 ‒ Problemen med invasiva arter ökar och än värre blir de av klimatförändringarna,

Björn Källström, marinbiolog

I slutet av ett långt tält, inte helt olikt ett partytält, är det fullt med liv. Från ingången till slutet har båtintresserade klämt in sig runt gången för att visa upp olika ritningar och båtdelar. Men i den andra änden av tältet ersätts stånden av en stor öppen yta där en man just är i färd med att sätta fast sin telefon på något som liknar en spelkontroll.

– Ja, du har en fråga? Det är en fjärrstyrd farkost, ser du något på skärmen? säger Björn Källström till ett av barnen som omringar tvn. Skärmen funkar inte så medan Björn vänder och vrider på sladdarna gör barnen detsamma i förväntan på att få se hur farkosten fungerar. 

Foto: Simon Anderberg

     


Quiz där man ska gissa vilken art det är. Foto: Simon Anderberg

På den årliga båtmässan i Göteborg är marinbiolog Björn Källström från Göteborgs marinbiologiska laboratorium en vanlig syn. Här är han för att utbilda människor på hur man känner igen invasiva främmande arter och hur man rapporterar dem. Så fort en ny person kommer till hans u-formade bord svarar han energiskt på alla deras frågor. Att allmänheten rapporterar de invasiva arterna när de ser dem är ett sätt för forskare som Björn Källström att kartlägga hur stor skada som de kan göra på de svenska ekosystemen.
Ett annat sätt att bekämpa dem är genom specialgjorda burar. För den kinesiska ullhandskrabban har man gjort hålen extra små för att den inte ska komma ut och lagt i bete för att locka till sig den. 

Faktaruta:
En invasiv främmande art
är en art som med
människors hjälp spritt sig
utanför sitt naturliga
utbredningsområde och
skadar omgivande
ekosystemen och eller
människors egendom.

Burar som används till att fånga krabbor.
Foto: Simon Anderberg

Det kan lätt tänkas att en ny art som den kinesiska ullhandskrabban bara ökar den biologiska mångfalden, dock gör den bara det kortsiktigt. Den långsiktiga konsekvensen blir att den utkonkurrerar dem inhemska krabbarterna så att de blir utrotade och försvinner. Just den kinesiska
ullhandskrabban finns med på EUs gemensamma lista över invasiva arter som man absolut inte får riskera att släppa ut och är bland de värsta invasiva arterna. 
– Många åker på semester för att se djur och växter och tycker det är väldigt spännande att upptäcka nya saker. Risken är att några få arter som ullhandskrabban tar över hela Jorden så det inte finns något nytt att se, säger Björn Källström.

Olika snäckarter, b.la blåmusslor och japanska jätteostron. Foto: Simon Anderberg


Som för att understryka detta kommer några pojkar i tioårsåldern fram till en av glasburarna som står på bordet och tittar medan några strandkrabbor sprätter upp sand så det virvlar upp mot ytan. En av pojkarna frågar om han får ta upp krabban men får ett nej till svar. Även om strandkrabban är naturlig här ska man inte uppmuntra till att leka med akvariedjur menar Källström. 
Men hur går det till när främmande arter sprider sig till nya områden? Ett typiskt exempel är stora lastfartyg som tar in barlastvatten för att stabilisera fartyget inför en resa. Ofta kommer det då in djur och växter som blir fast inne i fartyget.

Spel där man ska fiska upp olika krabbarter.
Foto: Simon Anderberg


När de sedan kommit fram till sin destination släpper de ut vattnet i hamnen tillsammans med djuren och växterna. Om de har tur överlever de i den nya miljön och etablerar sig. Det blir dock mer sannolikt att de gör det med en högre medeltemperatur.
– Tack vare eller på grund av klimatförändringarna kan de överleva här så klimatförändringarna skapar inte problemet men de förstärker det väldigt mycket, säger Björn Källström. 
Ett annat sätt invasiva arter sprids på är att de rymmer från privata akvarier eller avsiktligt släpps ut för att husdjursägarna tröttnat på dem. Ibland släpps även enskilda arter ut av ekonomiska skäl eller för att bekämpa en annan invasiv art. 

Foto: Simon Anderberg


Utrotningshotet som finns bland fler och fler arter har dock uppmärksammats mer och mer och är en stor anledning till varför Björn Källström kan vara ute och informera. Det är en del av ett större projekt där han, finansierat av havs- och vattenmyndigheten, jobbar för att minska problemen de invasiva arterna ställer till med, b.la med specialgjorda burar och att informera allmänheten. Det märks tydligt att han brinner för uppgiften när han plockar upp ett japanskt jätteostron för att illustrera vilka arter vi i Sverige bör hålla utkik för. 

Faktaruta:
Rappen är en webbtjänst
från havs- och
vattenmyndigheten där
användare kan skicka in en
bild på vattenlevande djur
eller växter som de
misstänker är invasiva.
Tillsammans med GPS-
koordinater och
kontaktuppgifter hjälper det
forskare att kartlägga
invasiva arter.

Även om kampen är ojämn gör Björn Källström sitt bästa med sina kampanjer och är en av få forskare som nästan träffar allmänheten mer än han forskar. Att göra barn uppmärksamma säger han nästan är det bästa.

– Barn är ju väldigt bra för de går hem och berättar för sina föräldrar och sprider det de lärt sig vidare, vilket är jättebra. Det är heller ingen slump att jag är just här på båtmässan. Båtfolk är ofta intresserade, har ögonen med sig och rapporterar gärna det de ser. De ringer mig gärna när det är mycket maneter och vill höra vad som pågår. Oftast är det inget fel men ju mer de rapporterar desto bättre, säger Björn Källström.

När han får igång tv-skärmen står barnen som förhäxade och kollar på vad den lilla fjärrstyrda farkosten hittat i vattnet. Det är en fråga skriven på den ena sidan av baljan som ett av barnen läser upp: Vad heter appen där du kan rapportera invasiva arter?

En pojke styr den fjärrstyrda farkosten medan Björn Källström ser på.
Fordonet kallas ROV. Foto: Simon Anderberg