Categories
Uncategorised

Maja Lundberg

Utbytesresan till Portugal: “Det var min första tanke —jag måste jobba utomlands”

Under pandemiåren rasade antalet utbytesstudenter då flertalet utbyten ställdes in. I takt med att pandemin avtog, ökade antalet igen. Två av de som fick åka är Olivia Holmner Härgestam och Jan Sjöblom som just nu befinner sig på utbytestermin i Porto.

I kärnan av Porto bland de kakelklädda husen.

Handdukarna radar upp sig tätt intill varandra på stranden som ligger en 20 minuters spårvagnstur från centrala Porto. Om man anstränger sig för att höra igenom tonerna som spelas från högtalaren kan man urskilja fyra olika språk. Plötsligt kommer två killar iklädda våtdräkt och släpande på en surfbräda och slår sig ner vid de andra. De pratar finlandssvenska och berättar att de har varit ute i vattnet i nästan två timmar medan de gnider händerna mot varandra och blåser på fingertopparna i ett försök att återfå värmen.

 

Bland de färgglada kakelhusen i Portugals näst största stad Porto bor just nu Olivia Holmner Härgestam och Jan Sjöblom. De är två av ungefär 8000 studenter från Sverige som valt att nyttja möjligheten att åka på utbyte som Erasmusstudenter. Livet de lever just nu är allt annat än tufft, berättar de. Det är sovmorgon och korta skoldagar varvat med solnedgångstittande, strandhäng och en hel del nätter med dans på de otaliga barer och klubbar staden erbjuder. Att de dessutom får 400 euro i månaden genom Erasmusstipendium gjorde att beslutet att åka hit var ännu lättare att ta. De båda medger dock att trots att skolan är orsaken att de åkt hit, är det inte på studierna deras fokus ligger.

— Jag är inte här för att lägga allt fokus på plugget och jag presterar ganska mycket sämre här än vad jag gör i Sverige, säger Olivia.

Jan instämmer och förklarar att arbetsmängden här är ungefär 20 procent av det som programmet hemma i Finland kräver, men att det delvis är upp till dem själva vad de prioriterar. Trots att de båda inte upplever att de lär sig lika mycket här i skolan tror de ändå att erfarenheterna av utbytet är en fördel för framtida karriär. Jan resonerar kring ökade chanser till att kunna jobba utomlands i framtiden.

 

— Jag tror att om man varit på utbyte är det mer troligt att man kommer jobba utomlands senare. Får man ett jobberbjudande efter studierna och har varit iväg på ett utbyte, är det större chans att man senare vågar åka. 

Olivia berättar att valet att åka var självklart, att utbytet var det hon såg fram emot  mest med sina studier. Hon lyser upp när Jan pratar om ökade chanser för framtida utlandsstudier och berättar: 


 — Det var min första tanke när jag kom hit, jag måste jobba utomlands.

Olivia på stranden i Porto.

Precis som Jan spekulerat, är benägenheten att jobba utomlands större för svenska studenter som gjort utbyte under sin studietid än för de som inte har det. Dessutom var den genomsnittliga inkomsten högre för utlandsstuderande än för dem som enbart studerat i Sverige, enligt en rapport från Statistiska centralbyrån “Utbytesstuderande – vad hände sen”. Å andra sidan hade utbytesstudenterna betydligt högre genomsnittliga studieskulder. I rapporten utmärkte sig utbytesstuderande positivt generellt. De var den studerandegrupp som i högst utsträckning var sysselsatta och etablerade på arbetsmarknaden och var även de med högst genomsnittliga inkomster och som betalar in mest på sina studielån

 — Nackdelarna? Hm, nej det finns inte så många, konstaterar Olivia. 

Hon kliar sig i huvudet och tystnar några sekunder och fortsätter sedan. 

 — Förutom det att jag inte lär mig lika mycket i skolan här som hemma är det inte så 

mycket nackdelar för mig personligen. Men om tänker jag lite större så.. 

Hon ser för första gången sedan samtalet inleddes aningen bekymrad ut. 

 — Här I Porto är det ju väldigt mycket utbytesstudenter och boendepriserna stiger ju jättemycket för att vi internationella studenter har råd att betala mer för boende, och  att lokalbefolkningen kanske får lida av kostnaderna för det är ju i så fall en nackdel med hela strukturen.

Olivia betalar ungefär 5000 svenska kronor för sitt rum i en lägenhet hon delar med en man från Portugal medan Jan har valt att bo själv i ett airbnb, och för det betalar han det dubbla. I en rapport som undersökte effekterna av turism på bopriser i Portugal visade resultaten att när fler bostäder omvandlas till turistboenden, såsom exempelvis Airbnb, ökar bostadspriserna markant. Det leder i sin tur till att utbudet av bostäder minskar och att priserna ökar. Forskarna upptäckte även att i områden med fler turistboenden gjordes prisjusteringar genom att höja priserna istället för att öka utbudet av bostäder. Med det i åtanke, och att den genomsnittliga månadslönen i Portugal är cirka 12 000 kr har Olivia fog för sina tankar om den negativa påverkan för lokalsamhället kopplat till stigande priserna.

Olivia tar upp solskyddsfaktor femtio och smörjer in ansiktet. Hon är tillbaka och pratar om fördelarna, som för henne verkar vara oändliga. 

 — Det här klimatet är ju också en av de största fördelarna, man blir ju lycklig alltså, säger hon när hon ler och tar en klunk av ölen som hunnit bli halvljummen av den 26 gradiga luften.