I alla tider har människan trollbundits av tanken på att bygga världens högsta hus – vilket ofta resulterat i stora ekonomiska förluster. Nu är finansieringen av Jeddah Tower i Saudiarabien klar. En byggnad som kommer bli 1 kilometer hög. Så vad har vi att vinna i kapplöpningen mot himlen?

Manhattan,1929: Beställaren var tydlig med vad han ville ha: världens högsta byggnad, ett torn som skulle blända allmänheten med stil och extravagans.

Uppdraget att rita Chrysler Building var en dröm för arkitekten William Van Alen, som tidigare gått skilda vägar med sin forna kollega H. Craig Severance. Men bara en månad efter att projektet och höjden – 246 meter – offentliggjorts fick Van Alen veta att hans gamla rival Severance hade anlitats för att rita The Bank of Manhattan Building, som skulle sträcka sig 14 meter längre upp i luften.

I kampen som följde fick byggnaderna steg för steg fler våningar staplade på varandra. Det skulle visa sig att Van Alen var slugare än Severance. Hans hemliga vapen, en 38 meter hög spira, smugglades in i byggnaden nedmonterad i delar. På 90 minuter restes den ur Chrysler Buildings välvda topp, och Bank of Manhattan berövades titeln Världens högsta hus efter att ha innehaft den blott en månad.

Kanske var Van Alen och hans uppdragsgivare, Walter P. Chrysler, för upptagna med att hålla koll på vad Severance gjorde för att märka att under deras race mot toppen hade planerna för en annan skyskrapa satts i verket: Empire State Building, ritad av William Lamb. Uppdragsgivaren, affärsmannen John Jakob Raskob, kallade tillbaka sin arkitekt till ritbordet med instruktionen ”Empire State Building behöver en hatt!” Lamb kläckte  den geniala idén att kröna skyskrapan med en 16 våningar hög mast där luftskepp, som vid den här tiden var morgondagens transportmedel, skulle kunna angöra. Resultatet blev att Empire State Building var högst i världen i 41 år.

Kanske är historien nu på väg att upprepa sig.

Världens högsta byggnad är sedan 2010 den 828 meter höga 163– våningsskrapan Burj Khalifa i Dubai.

Men en utmanare är på väg: I Jeddah i grannlandet Saudiarabien kommer Jeddah Tower vara cirka 1000 meter högt när det står klart 2020.

Den exakta höjden hålls, precis som under kapplöpningen på Manhattan för 100 år sedan, hemlig. Men till skillnad från racet mellan Van Alen och Severance är kampen mellan Burj Khalifa och Kingdom Tower inte ett slag mellan två arkitekter utan en kamp mellan två länder. Storebror Saudiarabien försöker sätta uppstickaren Dubai på plats genom att låta Burj Khalifas arkitekt, amerikanen Adrian Smith, rita skyskrapan som ska erövra förstaplatsen.

Mitt under invigningen byttes namnet på dagens etta från Burj Dubai (Dubaitornet) till Burj Khalifa. Detta, sägs det, för att hedra Khalifa bin Zayid Al Nahyan – Förenade Arabemiratens president som räddade projektet när hela Dubai förbyggt sig, efterfrågan gick upp i rök och priset på hyrorna störtdök med 40 procent.

Det lär nämligen vara svårt att få ekonomin att gå ihop i riktigt höga hus. Skyskrapor som når över en viss höjd – gränsen lär gå vid 80 våningar – kräver så mycket hissar och annan teknik att golvytan som går att hyra ut i de lägre planen blir för liten.

Men om det inte finns pengar att tjäna, vad är det då som lockar med att bygga riktigt, riktigt högt?

Om fem år, när Kingdom Tower i Jeddah ska ha förpassat Burj Khalifa till silverplatsen, kommer nio av de tio högsta byggnaderna att ligga i Asien och Mellanöstern.

I de här ekonomierna
är det viktigt
med framtidstro

Stellan Lundström, KTH

– I de här ekonomierna är det viktigt med framtidstro, säger Stellan Lundström, som är professor i fastighetsekonomi vid KTH i Stockholm. Skyskraporna andas kapitalstyrka, och de fungerar även som turistmagneter.

I USA gick bubblan ur skyskrapeboomen redan på 1970-talet. Att bygga högt ansågs inte ekonomiskt och uppskattningen för byggnadernas symbolvärde har visat sig finnas på annat håll. Att racet mot högre höjder i dag utkämpas i Asien och Mellanöstern säger en hel del om hur världsekonomin utvecklats de senaste 40 åren.

Men även här på hemmaplan blir skyskraporna populärare. Undersökningar har visat att en majoritet av Stockholmarna är positiva till höga hus. Med tanke på hur få skyskrapor som gjort något avtryck i arkitekturhistorien kan man tro att uppgiften att rita högt är exceptionellt svår.

– Det tror jag inte, säger Gert Wingårdh, Sveriges kanske främste höghus-arkitekt som bland annat ritat 34 våningar höga Scandic Victoria Tower i Kista. Han  nämner en av sina favoriter, Norman Fosters 44 våningar höga huvudkontor för banken HSBC i Hongkong från mitten av 1980-talet.

– Jag är övertygad om att det är ett hus som kommer att stå ut i 1900-talets arkitekturhistoria, slår han fast.

Arkitektkåren har haft svårt att ta skyskraporna till sina hjärtan. Att Turning Torso i Malmö inte ens nominerades till SM-medaljen i arkitektur, Kasper Salin-priset, beror på kårens svårighet att uppskatta byggnader med stort symbolvärde. Funktion och samhällsnytta är av tradition det som prisas.

– HSB förlorade en miljard, men Malmö fick ett landmärke, sammanfattar Stellan Lundström Turning Torso-sagan. De som i slutändan har något att vinna på spektakulära skyskrapor är turistnäringen, kommuner och vykortsfotografer – sällan de som faktiskt betalar för byggnaden.