Jacob Edvardsson

Slutdestination: Grönland

I Björköfjorden befinner sig en av världens främsta klimatforskare. Ombord på Göteborgs universitets nya forskningsfartyg leder Anna Wåhlin projektet som undersöker några av världens snabbast, smältande glaciärer.

Akterom fartyget binder Älvsborgsbron samman Hisingen med fastlandet, förom skymtas två mindre ö-samhällen. Mellan dem ligger Vinga men det fylliga täcket av dimma begränsar sikten. Besättningen behöver vara försiktig när de navigerar ut ur Skandinaviens största, mest trafikerade hamn.

–  Dimmigt, regnigt och jävligt, utbrister en av teknikerna, meningen avslutas med ett tjostande, händerna faller ner på höfterna och blicken riktas mot dimman.

R/V Skagerak lämnar Göteborgs hamn i tät dimma . Foto: Jacob Edvardsson

R/V Skagerak är Göteborgs universitets nya forskningsfartyg. Det blåvita fartyget som utgår från Nya varvet i Göteborg, sträcker sig närmare 50 meter och marknadsförs som ett av världens främsta.

Det vanligtvis stora akterdäcket belägras av en 40-fot stor container, fastkedjad i det fortfarande nya, träslöjdsdoftande accoya-däcket. Inne i den blå containern, prydd med Göteborgs universitets logga, befinner sig tre tekniker som arbetar med den ubåtsliknande, orangea farkosten som väger närmare två ton.

Den autonoma undervattensfarkosten, AUV:n användas framförallt i de västantarktiska isgrottorna. Farkosten är utrustat med sensorer som kan kartlägga havsbotten, isens tjocklek och struktur. Idag anpassas den inför expeditionen i Bottenviken som ska äga rum i nästa vecka.

Anna Wåhlin, 53, Sveriges första kvinnliga professor i oceanografi leder projektet. Ett projekt som för två år sedan gav henne titeln rådsprofessor vilket innebär att hon under en tioårsperiod kommer att få 50 miljoner kronor. Pengar som kommer att användas till hennes forskning om två av Antarktisk snabbast smältande glaciärer, Thwaites och Getz.

“Så fort någon is har smält ringer de“

Anna Wåhlin

Dagen är en del av en ”trestegsraket”, säger Anna. Ett tillfälle för besättning, forskare och tekniker att lära känna instrumenten och fartyget i en lugn, stilla miljö nära land. Fartyget ska under natten segla mot Bottenviken för ännu en övning, ännu ett test, fast denna gång bland is. Is som ska simulera förhållandet på Grönland, som är fartyget och forskarteamets nästa stora expedition och som ska äga rum under sommaren. Målet med expeditionen är att jämföra Antarktis smältande isar med Grönlands.

Anna befinner sig i det lite större labbet ombord och har nyligen avslutat en intervju med Dagens Nyheter.

–  Så fort någon is har smält ringer de, säger Anna i en utandning.

Havsnivåhöjningen ligger på 3,5 millimeter varje år, förklarar Anna och försöker samtidigt illustrera avståndet med sin tumme och pekfinger.

–  Vilket är väldigt lite, tillägger hon.

Trots det finns det samhällen som idag drabbas av de stigande havsnivåerna. Därför är forskning på jordens glaciärer viktig, det kan hjälpa politiker att fatta beslut som rör kustnära samhällen, i hela världen.

–  De modeller som förutspår hur glaciärerna och isarna kommer att smälta i framtiden visar spridda resultat, förklarar Anna, samtidigt som hon med fingrarna illustrerar hur de olika linjerna på modellernas grafer ter sig.

“Problemet är inte lika stort som media får det att låta”

Anna Wåhlin

Fingret som når högst upp är det hon kallar för ”worst case scenario”, vilket innebär en ökad avsmältningstakt som är fyra gånger så snabb som den är idag. En havsnivåhöjning som är så stor skulle få förödande konsekvenser för allt levande. Att så skulle bli fallet är högst osannolikt menar Anna. Trots att avsmältningen ökat en aning de senaste 50 åren menar hon att det vi ser idag är en del av naturens egen cykel.

–  Det håller på att accelerera men problemet är inte lika stort som media får det att låta. Även om avsmältningen i Antarktis skulle fördubblas kommer det få en väldigt liten effekt på den globala havsnivåhöjningen, säger Anna och förklarar att hon själv inte är orolig över klimatförändringarna.

Iklädda orange varselkläder befinner sig två besättningsmän ute på däck för att förbereda isättningen av ett vitt, cirkulärt instrument innehållande ett antal numrerade vattentankar.

Likt en arm sträcker sig kranen ut ur en port på fartygets styrbordssida ihållande instrumentet som samlar vatten. Vatten som kommer att analyseras och användas som riktmärke för undervattensfarkosten. Forskarteamet kommer att jämföra den insamlade datan från de olika instrumenten för att ta reda på om informationen från AUV:n är tillförlitlig.

–  Skit också, utbrister den äldste besättningsmedlemmen när han försöker lyfta instrumentet över den aningen för höga, enligt matrosen, tröskeln. Det är en gubbe i kostym som designat det här, tillägger han bittert samtidigt som han försöker få en bekräftande blick från andrestyrman Christian som istället ser bekymrad ut.

Den tidigare tjocka dimman finns inget spår av, istället breder sig mörkret ut över himlen.  Vattnet skummar längs skrovet och flaggorna i masten, högst upp i fartyget, börjar lekfullt röra på sig. Fartyget ska snart segla in mot hamn.

–  Det ska bli orkan i natt, säger den äldste besättningsmedlemmen.

Den orange, AI styrda, undervattensfarkosten är tillbaka i containern som istället för det kilometerdjupa vattnet under Antarktis flytande glaciärer, tillbringat dagen i de grunda vattnet öster om Björkö.

Förom fartyget binder Älvsborgsbron samman Hisingen med fastlandet, akterom skymtas två mindre ö-samhällen. Mellan dem ligger Vinga men det fylliga täcket av mörker begränsar sikten. Besättningen behöver vara försiktig när de navigerar in i Skandinaviens största, mest trafikerade hamn.