Alexandra Severinson

Vissa äldre längtar efter att få pensionera sig på heltid och lämna arbetet bakom sig. Men inte
68-åringen Patrick Hjorth. Han tillhör gruppen yrkesverksamma pensionärer som fortfarande jobbar deltid. 

– Man får träffa så roliga människor, säger han. 

Korridoren är upplyst av ett sterilt ljus från lamporna i taket. Det hörs prat och skratt från gymnasieelever som sitter i små grupper med datorer framför sig. Mittpunkten av skolans entré består av tre glasmontrar och inuti står skulpturer. En trollslända i papper och ett litet hus gjort i frigolit och spegelglas är bara två exempel på skulpturer som Patricks elever har gjort i någon av kurserna bild, form eller formgivning. 

–Eleverna gör ju saker som jag inte vågar göra. Det är galna saker. Jag har också varit ung en gång och när man ser nåt man har gjort känner man ett “Wow… Har jag gjort det här?” berättar Patrick och skrattar.

Att vara yrkesverksam pensionär innebär att man tagit ut pension men fortfarande jobbar, men då bara ett fåtal dagar i veckan. För Patrick innebär det att han arbetar 20 procent, vilket blir en förmiddag i veckan. Enligt en rapport av Delegationen för senior arbetskraft från 2019 är anledningarna till att yrkesverksamma pensionärer fortfarande jobbar vanligtvis deras ekonomiska läge, att de känner arbetsglädje eller tycker att arbetet är meningsfullt.

–Jag jobbar för att få träffa folk. Det kan bli så ensamt att sitta i en ateljé, i en elfenbensstol och bara låta tankarna gå runt och runt, säger Patrick.

Man får trappa ned.
Jag har alltid jobbat
80 procent för att
hinna med familjen
och nu jobbar jag för att få träffa folk

Patrick Hjorth

Högutbildade jobbar längre

Enligt statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) är det främst äldre med högre inkomst och utbildning som arbetar längre. SCB:s slutsats är att det i större utsträckning är lönsamt för personer med högre inkomst och därigenom högre framtida pension att fortsätta arbeta. Men för Patrick handlar det inte om pengar. 

–Man får trappa ned. Jag har alltid jobbat 80 procent för att hinna med familjen och nu jobbar jag för att få träffa folk, förklarar han.

Lärarkarriären började för Patrick på slutet av 1980-talet när han utbildade sig till lärare efter att ha arbetat med konstkurser på Art College i Göteborg. 

–Jag gick fyra år på HDK. Högskolan för design och konsthantverk. Efter det började jag med kvällskurserna. Jag tyckte det var så roligt att jag sökte till Lärarhögskolan och gick där i fyra år. Men jag har alltid jobbat med konst och undervisning, berättar han. 

Försiktigt öppnar Patrick dörren till ett klassrum och möts av ett fåtal förvånade elever som kollar upp mot dörren. 

– Har ni ingen lärare idag? …Hmm… Ja just det. Han är sjuk, säger Patrick innan någon elev hinner besvara frågan.

Klassrummet är rymligt och längs väggarna står byråer med namnetiketter där estetprogrammets elever förvarar sina konstverk. På hyllor står färgade papper i alla regnbågens färger tillsammans med akrylfärg, penslar och målardukar. I ett hörn längst bak i klassrummet står hyllor fyllda med stora konstverk, både färdiga och ofärdiga. På tavlorna är det främst människor, kvinnor och män, som stirrar ned på åskådaren.

– Det händer att elever glömmer saker som de gjort och vi sparar mycket, säger Patrick som står kvar vid dörren. 

Eleverna fortsätter förvånat betrakta avbrottet tills han lämnar rummet. Vant går han fram till en sidodörr som leder till ett nedsläckt litet förråd. 

–Just nu håller vi på med protestkonst, säger han och tänder lampan i förrådet. Ett varmt gult sken sprider sig i rummet och han plockar ner två keramikskulpturer från en hög hylla. Skulpturerna har han själv gjort på fritiden och symboliken i verket har att göra med hur uppgrävningen av noduler på havsbotten förstör havsbottnens ekosystem. 

–Under de sista åren av mitt liv tänkte jag jobba för naturen. Jag tycker det är viktigt, säger Patrick. Det är främst på fritiden som han ägnar sig åt protestkonst, men i skolan visar han bland annat elever hur man kan göra konst av återanvänt material.  

Samtalet leder in på eleverna och deras skapande. För att förtydliga vad han pratar om går han tillbaka ut till entrén och de tre glasmontrarna. Han gestikulerar med handen och pekar på olika skulpturer.

–Jag tycker eleverna växer och får ett självförtroende över att de har gjort någonting. Det verkar jättesvårt och de tänker “jag trodde inte jag skulle klara det här” men de blir färdiga och då blir de mer självsäkra. Det vill man ju bidra till, säger han.

Färre orkar jobba till pensionen

Antalet äldre som har något att göra på dagarna ökar. Men trots detta visar en rapport från Arbetsmiljöverket att färre orkar arbeta fram till pensionen. De mest drabbade är kvinnor som jobbar inom utbildning, vård och omsorg samt de som jobbar inom byggbranschen. Men i Patricks fall har han hittills inga tankar på att sluta jobba deltid. 

– Jag fyller 70 nästa år. Man får se hur länge man håller och att man orkar. Hittills har det gått bra men kroppen ska ju hålla och huvudet ska ju hänga med också. Det med pensionen tar jag lite eftersom, säger han.