Categories
Uncategorised

Jennifer Bergström

Parafotbollen-inkörsport i gemenskapen

Att unga med rörelsenedsättning rör på sig för lite är ett problem. Klubben Västra Frölunda IF satsar nu på parafotboll för barn och ungdomar- de ser till att alla får en chans att röra på sig.

Text & bild: Jennifer Bergström

Visselpipan ljuder. Barnen ställer upp på ett led. Det är en flicka som står först på tur, hennes ena ben är svagare än det andra och när hon får träff med hennes friska ben skjuts bollen i mål. Ett susande jubel går genom hallen. Nästa barns tur.

Det hörs ett ljud i korridoren utanför. En pojke i rullstol blir skjutsad fram till ingången av hallen. Han går glatt ur rullstolen och springer fram till en av bollarna på det hala hallgolvet. Träningen har fått en till spelare.

Ledarna “Chrix” Eineskog och Lisa Korutschka

Det är söndag och Västra Frölundas parafotbollslag ska träna. Totalt 15 barn- alla med olika typer av rörelsehinder. Tränarna Christian “chrix” Eineskog och Lisa Korutschka välkomnar alla barn med rörelsenedsättning att träna parafotboll med dem.

– Det är viktigt att barnen ska ha kul och känna en grupptillhörighet, förklarar Chrix Eineskog.

– Västra Frölunda är faktiskt ett av det första laget med den här typen av inriktning, det finns bara några få klubbar till i Sverige. Jag vill att de ska känna att Frölunda är vårt lag och att de ska få ett komplement till den träningen de ska göra med habiliteringen, fortsätter Chrix Eineskog.  

Lisa Korutschka som har en bakgrund inom sjukgymnastik på habiliteringen i Göteborg insåg att det var många barn och unga som önskade att få börja spela fotboll, utifrån deras förutsättningar.

– Jag kände att jag behövde göra något åt att det inte fanns något lag i Göteborg som erbjöd den typen av träning, menar Lisa Korutschka.

Med hjälp av Västra Frölunda If kunde detta bli verklighet och gänget har nu tränat tillsammans i fem år.

Vad säger forskningen?

Idrottsforskare har kommit fram till att unga med rörelsenedsättning motionerar och rör på sig betydligt mindre än andra i samma åldrar. Sjukdomar och olika diagnoser sätter ibland stopp för viss träning. Chrix Eineskog tycker att det är viktigt att barnen får en chans att röra på sig. 

– Min tanke är att de ska ha roligt och jag lägger upp träningen på samma sätt som jag har gjort med barn utan rörelsehinder. Vi brukar nästan alltid starta våra träningar med någon typ av rörelse som en hinderbana, förklarar Chrix Eineskog.

Lisa Korutschka hänvisar till pågående forskning som handlar om att främja delaktighet bland barn med funktionsnedsättning. Målet är att alla barn ska få en chans att vara delaktiga i fysiska och sociala aktiviteter. Barn med funktionsnedsättning har på längre sikt sämre möjligheter att få vara delaktiga och det kan påverka barnens psykiska och fysiska hälsa. Cirka 20 procent av alla svenska barn har en funktionsnedsättning.

Lisa Korutschka menar på att det är viktigt att se till alla barns behov och att det är en grundläggande rättighet att alla ska få röra på sig.

– Det är brist på utbud när det gäller just fotbollslag som inriktar sig till barn med den här typen av rörelsenedsättning, det finns bara två lag till i hela landet. Det kallas CP fotboll internationellt men vi har valt parafotboll för att inte exkludera någon.

Det är dags för match. ”Jag är målvakt” hörs en röst säga. Lagen delas upp och matchen drar i gång. Närkamperna är hårda och när en pojke med en fungerande arm faller till golvet och inte kan ta sig upp dröjer det inte länge tills en flicka är där för att hjälpa till. 

–Det där är så fint att se, jag åker alltid härifrån varm i hjärtat, hörs en mammas röst säga. 

“Min dotter uppskattar att träna med de som är som hon själv”

– En mamma till en tjej i laget

Gemenskap hos föräldrar och barn

Att föräldrarna kan prata med någon i samma situation och att både föräldrar och barn kan bli kompisar är något som värderas högt av både tränare och föräldrar. Det handlar om att man skapar ett kontaktnät.

– De kan dra lärdom av vad deras barn har varit med om innan och de vet vad det finns för fallgropar och vad man ska göra för att undvika dem. Även att de får dela med sig av vad de själva har gått igenom. Vissa av föräldrarna med äldre barn kan hjälpa till vad man ska göra i yngre åldrar och på så sätt hjälpas åt, menar Chrix Eineskog. 

Föräldrar är överens om att det är bra att den här typen av träning finns och att det Chrix Eineskog och Lisa Korutschka gör är viktigt. Föräldrar menar att träningen skapar gemenskap och för de yngre barnen skapar fotbollen förebilder. Det finns också fördelar med att barnen är med och tränar då en mamma beskriver att de slipper gå till habiliteringen, det räcker med fotbollen.

Framtiden

Matchspel är något som gänget redan har provat på. I våras hade laget sina första matcher någonsin och tanken är att laget ska upp till Stockholm i maj och spela fler matcher.

– Fyra år tog det innan vi hade vår första match och det var en milstolpe. Vi spelade i matchställ också så det var jätteroligt, förklarar Chrix Eineskog. 

Nu ser laget framemot att åka ner till Malmö och vara matchknattar till damlandslaget.

– Det ska bli riktigt roligt, säger fler av barnen och föräldrarna.

Framåt är förhoppningarna att laget ska synas ännu mer och locka ännu fler barn.

– Jag vill att vi ska synas så att folk vet att vi finns. För alla som vill hålla på med fotboll ska ha chansen att göra det. Vi har folk från Orust i norr till Kungsbacka i söder som tränar hos oss. Jag hoppas vi ska spridas mer men det går trögt, förklarar Chrix Eineskog. 

Föräldrar ser gärna att laget får hjälp att locka spelare från habiliteringen i Göteborg. De menar också att de borde göras mer reklam om laget.

– Att fler intresserar sig och skriver om det är jätteviktigt, menar en förälder. 

Visselpipan ljuder och det är slut. Applåder ekar i hallen. Pojken som kom i rullstolen slår sig bekvämt tillbaka i den och rullas nu ut av sin mamma som vinkar glatt när de försvinner ut från hallen.

Cerebral pares-CP
Vid cerebral pares påverkas förmågan att röra sig. Det beror på att hjärnan har fått en skada någon gång innan två års ålder. Besvären finns kvar hela livet. Cerebral pares förkortas oftast CP.