Henrik Svärd

Välkommen hem till framtiden

I Johanneberg står huset som kallas HSB Living Lab. Bara genom att bo här forskar man kring en hållbar framtid.

På en höjd bakom Chalmers står ett hus som sticker ut. Ena sidan är klädd i solpaneler och trapphuset av glas som delar byggnaden på mitten ger ett futuristiskt intryck. Genom entrédörren vandrar man rakt in i en mötesplats med öppna ytor, lounge och ett pingisbord. Det är en tvär kontrast mot hur en studentkorridor brukar se ut, men det är precis vad det är.

Samuel Kronquist är en av studenterna som bor här. Han trycker en elektroniskt tag mot dörren in till det gemensamma utrymme han delar med fem andra studenter, ett så kallat kluster, och sjunker ledigt ner i en fåtölj. Bakom honom står dörren öppen till hans lilla rum där ett skrivbord med tre stora datorskärmar tar upp nästan all golvyta.

Samuel Kronquist är 21 år och pluggar en femårig utbildning inom teknisk matematik på Chalmers. Han har bott i Living Lab i ungefär ett och ett halvt år. Under den tiden har han deltagit i flera forskningsprojekt tillsammans med sina rumskamrater. Allt som händer i huset mäts av runt 2000 sensorer. De samlar in data som elförbrukning, vattenanvändning och luftkvalitet. Genom enkäter och workshops kartläggs upplevelsen av att bo i huset.

– Växterna här inne kommer från ett projekt där vi fick olika mängd blommor och växter i rummen. Jag hade helt fullt i mitt rum under tre månader. Under tiden analyserades luftkvalitén, men vi fick också svara på enkäter varannan vecka angående välmående och sånt, säger Samuel Kronquist.

Han tycker själv det är intressant att läsa av den data som samlas in. Luft, vatten och el mäts hela tiden och det har man rätt ta del av som boende.

– Jag begärde faktiskt ut datan från våra sensorer här inne i vintras. Koldioxidhalten var det mest intressanta. En gång blev jag lite sur på något och då syntes det väldigt tydligt.

I huset finns ett reningssystem för så kallat gråvatten, sådant som kommer från handfat och duschar. I stället för att skicka i väg vattnet till ett reningsverk, renas det på plats. I Samuel Kronquists kluster har en dusch precis installerats där vattnet renas redan i badrummet. Han tycker det är spännande med den ständigt föränderliga miljön och berättar att vissa projekt anpassas till klustren. Som exempel nämner han en studie med fokus på att göra saker tillsammans, som att laga vissa måltider ihop.

– Vårt kluster valdes eftersom vi redan umgicks mycket tillsammans. Vi som har samma vanor käkar frukost ihop och lagar en del mat. Sen har vi serie-söndag, där vi kollar tv-serier tillsammans. Just nu tittar vi på ”The white lotus”.

Samuel Kronquist tror att det skulle krävas någon sorts urvalsprocess för att få ett living lab att fungera som generellt boende. Även om det inte är ett krav att delta i forskningsprojekt så krävs ett visst engagemang i gemenskapen.

På entréplan finns ett litet kontorslandskap där fastighetsförvaltare och projektledare finns tillgängliga. Här sitter Jens Holmberg som är Kommunikationsansvarig på HSB Living Lab. Han visar entusiastiskt runt bland våningsplanen och berättar att de vill ligga i framkant när det gäller utvecklingen av framtidens boenden.

– Det som görs här är unikt, att bedriva pågående forskning i människors vanliga liv. Vi är transparanta och delar med oss av våra resultat säger Jens Holmberg.

Han berättar att innovationer som görs här är tänkta att kunna lyftas ut och implementeras i nya fastigheter som byggs. I huset finns studentkluster, men också våningar med vanliga lägenheter. På så sätt kan man jämföra olika tekniker mellan de olika boendeformerna. Man studerar också beteenden och behov kring gemensamma utrymmen. Genom enkla medel som luktnedbrytande färg och möjlighet till handtvätt kan miljörummen göras trevligare. En byteshylla och en station för utlåning av ”sällanvaror” som till exempel borrmaskin och symaskin gör att man inom boendet kan spara resurser. Att forska på hållbara tekniker och material har en direkt koppling till klimat och miljö, men Jens Holmberg tycker också det är intressant med mjuka värden som gemenskap och samarbete.

– Svenskar är ett ensamt folk, många ensamhushåll. Det märktes under pandemin, att vi behöver social samvaro. Människor mår bra av att träffa andra och vi vill skapa möjligheter för det, säger han.

Det finns fördelar med att kunna testa saker i praktisk miljö innan det används i stor skala. Vissa projekt fungerar, andra inte. Jens Holmberg pekar ut genom fönstret på en solcellsbänk som kan användas för att ladda elektronik.

– Det samlas vatten på den när det regnar, så den används sällan, säger han och skrattar.

Huset har fått en del medial uppmärksamhet sedan starten 2016, och Göteborgs stad har fått upp ögonen för ett liknande projekt på Ringön. Där utreds just nu möjligheterna att bygga upp ett område bestående av husbåtar, små hus, och ett living lab. Visionen är att det ska bli en levande stadsdel präglat av gemenskap och samarbete. I utredningen skriver man att det är en trend att leva klimatsmart och att Göteborgs klimatarbete också innebär att kunna erbjuda bostäder som sätter mindre press på jordens resurser.

Framtiden för HSB Living Lab i Johanneberg är just nu oklar. Man har ett tillfälligt bygglov på 10 år som går ut 2026. Vad som händer med huset sen är inte beslutat och det kan komma att stå kvar eller flyttas till en ny plats.

– Vi kanske kan sätta huset på pontoner i Göta älv, det hade varit coolt att testa säger Jens Holmberg.