Nya Luf-ledaren: “Liberaler har blivit lata”
En ny mätning visar att färre svenskar kallar sig liberaler samtidigt som det talas om en konservativ våg bland unga. Nu frågar sig den liberala rörelsen om ideologin är i kris.
– Vi har blivit ett konservativt gäng som inte ser liberalismen som den här punkiga grejen, säger Erik Berg, ordförande för liberala ungdomsförbundet Luf.
Erik Berg sitter på en bänk utanför studieförbundet Vuxenskolans lokaler vid Redbergsplatsen och har lagt skinnhandskarna på bänken bredvid. Han blev ordförande i Liberalernas ungdomsförbund Luf i höstas och har rest runt i landet sedan dess för att träffa förbundets medlemmar. Ikväll är han dragplåstret på Luf Storgöteborgs möte som ska hållas i skolans lokaler men än så länge är ingen från distriktet på plats och kan öppna dörren.
Tidigare hade Liberalerna i Göteborg lokaler nära Nordstan men nu har partiet blivit fattigare och fått flytta till Hisingen medan ungdomsförbundet får ha möten gratis hos studieförbundet.
Det ringer i Erik Bergs telefon och efter ett kort samtal får han koden in till byggnaden. Där inne samsas Luf med skolverksamhet och studiecirklar men nu, sent på eftermiddagen, är det lugnt i korridorerna.
Erik Berg har stora ambitioner med Luf men arbetar i motvind. Han har blivit ordförande i ett förbund vars moderparti tog sig in i riksdagen med nöd och näppe i det senaste valet. Det efter en mandatperiod kantad av interna strider och låga opinionssiffror.
Ett drygt halvår efter valet ligger Liberalerna återigen under riksdagsspärren och Centerpartiet, som delar ideologi, tappar i väljarstöd samtidigt som det skett en ideologisk förflyttning bland väljarna. Nyligen visade en mätning gjord av DN/Ipsos att färre svenskar kallar sig liberaler. För ett år sedan kallade sig 31 procent för liberaler men i dag har andelen minskat till 26 procent. I de liberala leden frågar man sig nu om ideologin är i kris.
– Liberaler har blivit lata, säger Erik Berg.
Han säger att de vunnit historiskt i många avseenden men att det gjort dem irrelevanta. Han drar paralleller till socialdemokratin som också haft historiska framgångar men som, enligt honom, lagt sitt fokus på att bevara istället för att förändra.
– Vi har blivit ett alldeles för konservativt gäng som inte ser liberalismen som den här underground, punkiga grejen som jag tror att vi behöver bli. Det behövs en total förnyelse av vad liberalism innebär. Inte bara inom partiet. Vi måste ha en liberalism som är relevant även med litet L. Vi måste bli radikala, säger han.
“Liberalismen är alltid i kris”
Oskar Hultin Bäckersten, doktorand i statsvetenskap vid Uppsala universitet, delar delvis Erik Bergs uppfattning. Men han tror också att en begreppsförvirring kan vara förklaringen till ideologins minskade popularitet.
– Ordet liberal har kommit att starkt förknippas med partiet Liberalerna efter att Folkpartiet bytte namn vilket avskräcker en del. Samtidigt är nästan alla liberala i en mening. Det är så många som delar liberala värden och värderingar att man inte behöver kalla sig det. Det är ett levande men urvattnat begrepp, säger han.
Det sägs ofta att liberalismen är i kris och orsaken till det är ideologin själv, enligt Oskar Hultin Bäckersten.
– Liberalismen är alltid i kris. Det ligger i ideologins natur. Det finns inget tydligt och konkret mål. Istället omprövar och omdefinierar ideologin sig själv efter tidens politiska kontext. Vad som är liberalt är därför inte alltid självklart, säger han.
Oskar Hultin Bäckersten vill inte dödförklara liberalismen.
– Liberala rörelsen i Sverige står inte och faller med Liberalerna eller Centerpartiet. Det går relativt bra för partier som har ett liberalt idéarv som Socialdemokraterna och Moderaterna, säger han.
“Vi har inte känslor på samma sätt som de använder känslor”‘
Luf-ordföranden ser annorlunda på det politiska läget. Han är kritisk till regeringen och är oroad över att Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna har majoritet ihop. I hans målgrupp, unga väljare, gick konservativa partier fram i valet, något Erik Berg förklarar med deras förmåga engagera och väcka känslor.
– Vi har inte känslor på samma sätt som de använder känslor. Jag har förstått det som att anledningen till att det går så bra för dem är för att de valt några praktiska frågor som tillatat framför allt unga killar. Man säger “du ska ha billigare diesel eller bensin i din epa-traktor eller du ska kunna snusa utan att EU lägger sig i”. Det är en anti-etablissemangstonalitet medan vi har pratat som om vi är etablissemanget, säger han.
Erik Berg återkommer till att liberaler måste bli tuffare och tydligare i fler frågor som engagerar väljare.
– Liberalernas enda grej har varit att vi pratar skola hela tiden och det är nog anledningen till att vi har över fyra procent. Alla som har skola som viktigaste fråga går och röstar på oss, säger han, som själv har en påbörjad gymnasielärarutbildning.
Han går upp till klassrummet där mötet ska äga rum. Lokalföreningens ordförande Oliwier Raszka som just har kommit plockar fram fikat. Erik Berg letar efter whiteboardpennor i klassrummets skåp och bokhyllor. Det bedrivs skolverksamhet i byggnaden och efter en stunds letande rycker en av lärarna som jobbar där in och lånar ut sina pennor.
Medan han skriver “liberalismens fördelar” på tavlan, suddar ut och börjar om tills han blir nöjd hörs steg i trappen. Medlemmarna är lågmälda när de fyller på klassrummet och lägger sina jackor på bänkarna. Oliwier Raszka berättar att en ny medlem ska komma på mötet och de samlas vid fönstret och spanar ut mot parkeringen innan de sätter sig. Totalt blir de knappt tiotal deltagare.
Erik Berg står kvar vid tavlan och sneglar mot klockan som snart är 18.00 då mötet ska börja. Temat för kvällen är frihetens fördelar. Mötet är bara öppet för medlemmar.
Reporter: Klara-Lovisa Lundström