Vilma Mäkinen

“Where is the Joy?” – Det är den stora frågan inom niadansen, som firar 40 år. Nia Movement i Göteborg är just nu den enda studion i Sverige. En plats där olika rörelsemönster möts i en kravlös dans. Och just kravlös dans har psykiska hälsofördelar, visar Anna Dubergs forskning.

Skorna tas av i hallen, det finns téer att köpa och inredningen går i rött och rosa. Förmiddagspasset ska snart börja och kvinnorna i pensionsåldern tar sig ned mot danssalen. Glada miner och trevligt småprat om veckan avtar långsamt, medan vi som ska dansa tar av oss våra strumpor.

Alla tar varsin lämplig plats i salen och Jenny Wessel, instruktören, berättar att nia består av de tre delarna dans, kampsport och tekniker för kroppsmedvetenhet. Allt från förlängningar och långsamt virvlande armrörelser, till hårda kanter och kraftfulla tai chi-slag kommer blandas under passet.

Luften flödar genom kroppen naturligt i takt med hur armarnas rörelser öppnar och stänger bröstkorgen. Fokuset på det inre välbehaget får några kvinnor att blunda, för att känna hur värmen mjukar upp och stärker. Den här delen av passet är lugn, luftig och inspirerad av dansaren Isadora Duncan. Det blandas även med så kallade “självbekräftande rörelser”, vilket bland annat innebär fri dans och improvisation.

Att själv ta kontroll över sin kropp genom att bestämma sina egna rörelser i en prestationsfri atmosfär kan öka självkänslan. Anna Duberg, fysioterapeut och forskare inom fysisk aktivitet och hälsa, har sett att kravlös dans kan öka självtillit och förmågan att ta plats.

I kontrast till det mjuka och lekfulla, inleds senare tai chi-inspirerade rörelsemönster. Det är snabba, hårda steg som skapar nya känslor i kroppen, men som på samma sätt som tidigare bjuder in till ett naturligt andningsmönster.

– Det jag fastnade för var variationen. Att man under en timme får både det lugna, flödande, det här kraftfulla, det lekfulla, det inåtgående och det utåtriktade. Den dynamiken gillade jag mycket, säger Jenny Wessel.

Alla gör inte rörelserna på samma sätt. Vissa gör varje steg fullt ut, medan andra rör sig närmare sitt center, för att det känns bättre. En kvinna på främsta raden struntar helt i stegen, för att istället titta upp i taket och sträcka ut ryggraden.

– Nia handlar mycket om välbehag och lust. Att lära känna sin kropp och lyssna på sin kropp. Man kan göra stegen i tre olika nivåer. Ju längre från ryggraden du rör dig, desto jobbigare blir det, säger Jenny.

Niafilosofi

I år fyller nia 40 år. Det grundades i USA av Debbie och Carlos Rosas. Jenny berättar att de skapade nia, eftersom de var trötta på den prestationsbaserade idrotten.

– “Where is the joy?” är grundtanken i nia. Debbie och Carlos var trötta på att pressa sig själva och började utforska massa olika dansformer, kampsportsformer och yoga och skapade nia.

Nia är en holistisk rörelseform och står för neuromuscular integrated action, men Jenny lägger till att det också kan stå för Now I Am. Målet för nia är att beröra både kropp och själ. Nia Movement i Göteborg är just nu den enda studion i Sverige och Jenny startade den efter att ha gått på kurs hos grundarna.

– Det handlar om att lära känna sig själv egentligen. Personlig utveckling genom rörelse.

Jenny säger att man kan komma till studion bara för att få röra sig, men för henne handlar nia också om att få kontakt med nya sidor hos sig själv. Nia är alltid med henne.

” Jag har haft folk som har gråtit på pass”

Jenny Wessel

En tredje stor del av passet är den fria dansen. Det kan vara att skaka kroppen, att dansa fritt runt i salen eller att improvisera poser i takt till musiken. Att dessa improviserade stunder är utspridda, mellan koreograferade mönster, gör att utvecklingen i självsäkerhet märks hos dansarna. En dam som i början av timmen rörde sig försiktigt och kikade på sina danskompisar, kunde senare blomma ut teatralt med stora miner och förmedla starka känslor i sitt kroppsspråk. Den utvecklingen märker även Jenny hos dansarna på längre sikt.

– Det är som personlig utveckling. Jag har haft folk som har gråtit på pass, när de äntligen får sätta egna gränser. Det ger verkligen en inre styrka. Det handlar om medvetenhet och närvaroträning.

Nia är en blandning av koreograferad dans och fria rörelser. Men även när det är satta steg, behöver inte alla steg göras lika stort. Det viktigaste verkar vara att lyssna på kroppen och göra det som känns skönt. 

Det finns fler typer av kravlös dans. Anna Duberg har utvecklat projekten Dans för Hälsa, då hon skapade danskurser i fri dans, som tillämpats för unga med psykisk ohälsa runt om i Sverige. Göteborgs ungdomsmottagningar tar del av projektet i samarbete med kulturhuset Blå Stället, där ungdomar mellan 13 och 24 år kan dansa gratis för att må bättre. En av fördelarna med Dans för Hälsa, har visat sig vara att kroppskännedom ger bättre självförtroende, precis som Jenny vittnar om från nia.

Liggandes på golvet andas kvinnorna djupt. De reser sig långsamt och avlutningsvis tackar vi varandra för den delade timmen. Alla verkar fyllda av energi när dansgolvet lämnas och det fnittriga småpratet återigen upptas.

– Det känns inte som träning. Det är bara kul, säger någon.

– Man känner sig alltid som man är en ny människa när man varit här, säger någon annan.

Vi sätter på oss strumporna och skorna igen.