Ett år har gått sedan Ryssland invaderade Ukraina. Några som aktivt jobbar för att ta hand om alla de ukrainska flyktingar som kommer till Göteborg är Help Ukraine Gothenburg, HUG. 

– Vi blir en länk mellan det nya hemmet och den gamla kulturen som de kommer ifrån, säger HUG:s grundare Katja Blank.

Det är mörkt i lokalen som ligger intill Högsbo kyrka. Vid väggarna står mängder av flyttkartonger märkta med ord som jackor, byxor och shorts. I första rummet till vänster lyser det. Där sitter Vira Honcharenko. Hon är först på plats till veckans första svensklektion. 

– Idag ska vi få kolla på Bonusfamiljen, säger hon med ett stort leende.

Snart dyker fler upp. En tjej tar fram ett skrivblock och en igensluten plastpåse full med ukrainskt godis med papper i många olika färger. Hon öppnar påsen och häller ut allt på mitten av bordet, för att dela med sig till de andra. Till slut är det totalt sex personer på plats. Nu är det dags för lektionen att börja. En kraftig man med svart t-shirt sätter igång projektorn. Det är läraren Sam Klebanov. Han kom till Sverige från Sovjetunionen 1991 och har tidigare jobbat i filmindustrin, men nu undervisar han i svenska på HUG sedan början av oktober. Att undervisa är något han trivs bra med.

– Min svenska har blivit mycket bättre sedan jag började undervisa här, säger han. 

På schemat idag är den så kallade “roliga undervisningen”, nämligen filmtittande. Det regnar ute. 

– Perfekt väder för filmvisning, säger Sam Klebanov.

Först ut är Freudian Slip Productions “Norrlandskursen”, ett parodiprogram som berättar om de norrländska stereotyperna. En man dyker upp på skärmen. Han har på sig en rutig regnjacka och står med vatten upp till midjan, hållandes i ett fiskespö. En bakgrundsröst säger: “Ibland åker någon fel och hamnar i Norrland”. Sam pausar programmet och förklarar vad meningen betyder. Alla brister ut i skratt. 

Sedan krigets start 24 februari 2022 har cirka åtta miljoner människor flytt från Ukraina. Av dessa har 30 600 fått uppehållstillstånd i Sverige och Göteborg stad har tagit emot 1669 stycken, enligt statistik från Migrationsverket. Engagemanget från allmänheten har varit stort. 

– Jag personligen har nog aldrig sett så mycket människor som kom samman och jobbade mot ett och samma mål, att få slut på kriget och att hjälpa de drabbade, säger Katja Blank. 

“Min största drivkraft är min sorg, för det är den som jag omvandlar till mitt bränsle”

Katja Blank

Hon är grundaren av Help Ukraine Gothenburg, en förening som drivs av andra ukrainare i Sverige och strävar efter en rättvis och hållbar värld utan krig. Föreningen startade sin verksamhet två dagar efter krigets början och driver flera projekt både i Sverige och Ukraina. I Göteborg har de tre lokaler med verksamheter som språkcafé, svensk- och engelskundervisning och barnverksamhet. Föreningens arbete har varit till hjälp för många ukrainska flyktingar men det har också varit svårt att organisera allt, menar Katja Blank. 

– Jag tror den största utmaningen var att organisera en sådan stor folkmassa som var villig att hjälpa till. Vi som påbörjade detta var alla från Ukraina och befann oss i en enorm stress mitt i våran tragedi, samtidigt som vi behövde organisera med alla volontärer. 

Men tanken på att ge upp har aldrig funnits hos Katja. 

– Min största drivkraft är min sorg, för det är den som jag omvandlar till mitt bränsle, säger hon.

Att människor valde att komma till Sverige tror Katja beror på att ukrainare alltid har sett Sverige som ett välfungerande samhälle. Men det finns ett problem med Sverige, nämligen kostnaderna. Det menar både Katja Blank och Sam Klebanov. 

Det här arbetet kommer inte ta slut på långa vägar.

Katja Blank

–  Det är väldigt svårt att överleva i Sverige på 71 kronor om dagen. Så de som planerar att vänta ut i trygghet väljer länder som Polen, Rumänien och Slovakien som är nära hemmet och nära språket, medan de som inte har någonstans att ta vägen väljer att stanna kvar här och försöker utbilda sig och skaffa ett jobb, säger Katja Blank. 

Därför har HUG en freeshop där människor får handla både kläder, porslin och leksaker gratis. I en flyttkartong hittar Katja en brun mössa med öron på. Hon sätter på sig den på huvudet.

– Man kan ha hämta en sådan här apmössa på huvudet, om det är något man vill ha, säger hon skrattande.

Det är dags för rast. Utanför salen bjuds det på fika. Förutom kaffe och te finns även semlor idag. Semlorna försvinner snabbt från fatet.

– Här, ta lite ukrainskt godis, säger Tatiana Spitsyna. 

Det är hon som hade med sig godis på lektionen. Sedan några veckor tillbaka har Tatiana börjat gå nästan varje dag på HUG:s svensklektioner efter att ha blivit av med sitt jobb som konsult. Trots avsaknaden av jobb trivs hon bra med att läsa svenska nu. 

– Det bästa med lektionerna är att få det kulturella utbytet. Jag lär mig inte bara språk, utan också om kulturen, säger hon. 

Samtidigt har flera volontärer påbörjat dagens arbete. Förut var det flera hundra volontärer som hjälpte till, men nu är det endast cirka 70-80 kvar. Trots att de är färre på plats ser inte Katja Blank något slut på arbetet. 

– Jag anser att även om kriget tar slut imorgon så är det många själar som kommer uppleva krig i generationer och framåt. Och det här arbetet kommer inte ta slut på långa vägar, säger hon. 

Rasten är slut. Det har äntligen blivit dags att kolla på Bonusfamiljen.