Att hålla sig motiverad i en målinriktad livsstil
På Balettakademin i Göteborg studerar eleverna på Musikalutbildningen eller Dansutbildningen. Här flödar det av människor med tydliga mål.
– Det du vill är inte alltid det du behöver, fokusera på det du behöver. Tillslut kommer du vilja ha det du behöver och när de går hand i hand så är det väldigt lätt.
Säger studenten Jennifer Jane Daun.
Från hallen som sträcker sig som en ryggrad genom skolan kan man ta sig till byggnadens olika danssalar och den stora teatersalen. Här kan man urskilja prat och skratt när fler elever anländer till skolan denna morgon. På två soffgrupper i entrén sitter ett gäng elever som studerar musikalutbildningen. Samtalsämnen kring hur deras första år på skolan varit cirkulerar i soffgruppen.
– Vi har jazz och balett tre gånger i veckan plus två danslektioner till utöver det. Så det blir mycket dans. Just nu är det mer dans än teater och sång, säger Lukas Lönnbro.
– Första året då säger de att de lämnar oss ifred, säger Joel Hessel.
Ringen fylls av skratt
– Jag tror de säger att ettan är mötet med sig själv, tvåan mötet med varandra och trean är mötet med publiken, säger Agnes Hjertner.
Ett instämmande fyller rummet från musikalarna i soffan.
– Där har vi det!
Som musikalare ger man mycket av sig själv i det man gör. Genom att gå in i en känsla istället för att spela den blottas de framför sina klasskamraterna när de utagerar en känsla som de hittar i sig själv.
– Det var väldigt svårt att man inte ska spela till exempel arg, utan det ska bara komma ur en, säger Klara Pollack.
– Det som är det roliga men också lite svåra med sättet vi pluggar på är att vi är en grupp som måste kunna fungera som en grupp. När vi söker jobb så är det som individer men så fort vi får jobb och vi jobbar så går det inte att göra det själv utan allt är baserat ihop med andra, säger Joel Hessel.
Företag som har kultur och kreativa processer som affärsidé växer hela tiden i Sverige, skriver Kulturrådet på sin hemsida. På europeisk nivå finns en gemensam strategi för att förverkliga planerna om att lyfta de kreativa och kulturella sektorerna för en gemensam tillväxt och sysselsättning i Europa. På Universititetskanslersämbetets, UKÄ, hemsida uppskattas det konstnärliga områdets storlek i Sverige, ” inom de 8 ämnesgrupper som tillsammans utgör ämnesdelområdet teater, film och dans uppgick antalet kurser till 450, vilket motsvarade 13 procent av kursutbudet inom ämnesområdet konstnärligt område”. Kurserna teater, film och dans utgjorde år 2021 1 procent av det totala utbudet på högskola. För dessa kursen var 680 helårsstudenter registrerade, skriver UKÄ på deras hemsida.
Dagens schema för dansarna i årskurs ett består av coachningsamtal med lärarna i helklass. I en av danssalarna har klassen satt sig i en ring på golvet. Det är fritt att under denna timme ställa frågor kring skador och hälsosam träning till en fysioterapeut.
En av eleverna bryter tystnaden i ringen med att ställa en fråga till fysioterapeuten Anna Afzelius som jobbar med framförallt högpresterande idrottare.
– Jag kan känna att jag alltid har ont någonstans och då vet jag inte om det bara är jag som är känslig eller ska man alltid då ska dra ner på tempot? Säger eleven.
– Generellt just det där känner jag det där eller inte? Känner du det så känner du det, en smärta är en smärta. Ditt psykiska och mentala mående påverkar dig också. Är du i en stressad period så kan du känna av smärtan mer, säger Anna Afzelius.
Bredvid Anna Afzelius som är här och gästar sitter fyra lärare i olika stretchpositioner. De inflikar med egna upplevelser och reflektioner kring skador och hur de gjort för att förebygga att skador sker.
– Jag tänker i alla fall från de arbetssituationer jag hamnar i att det är så rimligt att det är en människa. Om jag har nackspärr och repar med nackspärr så litar de på att jag tar hand om det och gör det jag kan med de begränsningar jag har. Det är aldrig någon som skulle kräva något som jag inte skulle klara av, säger dansläraren Rebecca Evanne.
En av eleverna som går första året dans är Jennifer Jane Daun. Hon har olika knep för att kunna hålla sig motiverad i skolan.
– Jag brukar räkna till tre. På tre så gör jag det, om jag måste göra någonting. Även att känna efter om man inte orkar göra något i stunden. Sätt en tid där du gör något annat och kom tillbaka och testa igen. Som generell regel burkar jag tänka att inte göra mer än vad jag behöver. Att maxa någonting behöver inte vara att göra så mycket som möjligt, säger Jennifer Jane Daun.
För att nå målen Jennifer Jane Daun sätter på sig själv håller hon en strikt diet och har invanda rutiner för att kunna hänga med det snabba tempot på skolan.
– Jag tycker det är svårt att slappna av och ta bort rutinerna. Till exempel att slappna av med kompisarna och gå ut och festa tycker jag är svårt. Det stressar mig. Jag dricker inte heller om jag inte har kul. Då känner jag inte att det är värt det, säger Jennifer Jane Daun.
– Det är svårt att inte att inte skuldsätta sig själv när man går ut ur rutinerna. Att inte känna gud nu åt jag en donut och det är absolut inte bra. Då börjar jag på en gång tänka hur lång tid det kommer ta för min kropp att reparera sig från den här donuten. Det blir som att det kostar energi. Det är som att det är en valuta jag har och jag kan inte ta hur mycket som helts.
Även om hennes livsstil kräver uppoffringar ibland så ger det henne mer glädje och energi än vad det tynger.
– Jag tycker inte det är jobbigt att leva som jag gör, eftersom jag tycker om det. Det är väldigt härligt att få vara den personen jag vill vara och vara flexibel till att gestalta olika grejer. Det gör att jag känner mig väldigt fri även i situationer där man kanske är väldigt inlåst, säger Jennifer Jane Daun.