Tjejbandyn växer sig stark i Vänersborg

Vänersborg är en av Sveriges största bandystäder och med åren som går blir det allt fler tjejer som söker sig till sporten. Ett av dessa lag är är F14/16 som är en mixad trupp med tjejer i flera åldrar och från olika städer. 

– Jag tycker det är jätteroligt att det är fler tjejer som spelar bandy och här är det typ fler tjejer än killar nu, på bandyskolan och sådär, berättar Wilma Holmberg Larsson. 

Det är sen eftermiddag i Vänersborg kupolformade arena. Tjejerna i bandylaget F14/16 minglar i korridoren och slipmaskinen går varm när skridskorna slipas inför eftermiddagens träning. Från omklädningsrummet ljuder musiken och någon passerar med en back fylld med utrustning. I avbytarbåset sitter tränaren Martin Frändberg och framför honom förbereder ismaskinen isen. 

De yngre tjejerna som precis tränat cirkulerar runt avbytarbåset för att få tag på sina vattenflaskor och skridskoskydd. För några år sedan fanns det inga tjejlag. Idag är det sju lag och 130 tjejer som spelar som utgör ungefär halva föreningen. 

–  Nu får de yngre tjejerna som spelade på planen nyss förebilder, dels hos våra tjejer men även i damlaget. Så var det inte för tjejerna i vårt lag, de hade inga att se upp till förutom herrarna. Det är inget fel i det men det är annorlunda att de ser att “det här kan vara jag sen, jag kan få spela med de sen”. Det betyder mycket, berättar Martin Frändberg. 

Ismaskinen åker in bakom planen. Musiken hörs tydligare när dörren till omklädningsrummet slås upp, för att sedan tystna helt. Tjejerna är klädda i vitt och blått och med säkra steg tar de sig ut på isen och bildar en ring. Tränaren Ola Nilsson börjar med genomgång av övningen som ska beröra passning och avslut. Tjejerna peppar igång varandra. ”Upp med fokuset nu” utbrister någon, ”ja full fart nu” svarar en annan. Cirkeln upplöses och positionerna intas på den stora nyslipade planen. Vid målet står två av lagets fyra målvakter och övar på skott. En av dem är Felicia Kullberg. Seriespelet är över för säsongen och hon berättar om känslan att vinna. 

– Det var jätteskönt och kul att få en vinst. Vi är ett bra lag och motståndet är också hyfsat bra. Om vi gör vårt bästa kan det gå vägen. 

Svenska bandyförbundet skriver att dam- och flickbandyn är på uppgång i Sverige och ökar varje säsong. Runtom i Sverige har det startats initiativ för att främja dam- och flickbandyn och 2023 blir det också fler damlag som går upp i elitserien.

Tränarna kallar till samling igen. Målvakterna berättar hur de vill att spelet ska vara för att förhindra för hårda skott nära mål. Alla lyssnar och ett fokus infinner sig i gruppen. En av spelarna Wilma Holmberg Larsson har spelat bandy sedan hon var runt sju, åtta år.

–  Jag kom in sådär precis när de hade startat, typ en säsong efter att de startat tjejlaget så hoppade jag in. Från början var det Tora som drog hit mig, säger hon och skrattar. 

Hon pekar bakom sig på sin kompis som swishar förbi lite längre bort.

– Tora spelade och tyckte jag skulle testa och sen blev jag kvar.

Wilma Holmberg Larsson berättar att det är betydelsebärande att exempelvis ha en kompis eller syskon som spelar bandy för att själv hitta sporten.

– Min syster började för att jag spelade och hon är också med i vårt lag nu. Sedan kan ju också hennes kompisar haka på för att någon säger ”testa det” och så hänger man med för gemenskapen. Speciellt när det är brett, som i Vänersborg som är en bandystad.

Hon och flera av de andra tjejerna i laget berättar att det känns väldigt roligt att spela match idag eftersom det finns mycket fler tjejlag på flera orter runtom i landet, men även utomlands. Coronapandemin gjorde däremot att de inte fick spela några matcher på hela förra året. Wilma Holmberg Larsson säger att det är jätteroligt att vara tillbaka som innan pandemin igen.

– Vi tränade ändå ganska mycket under corona det var bara det att vi inte bytte om här. Förra säsongen spelade vi bara internmatcher mot killarna så det var ganska tråkigt. Nu har vi fått spela matcher igen. Det är det roligaste!

När träningen är över samlas tjejerna för att ta en gruppbild. Det är viktigt att alla är med tycker Filippa Bogfors som peppar igång sina kompisar att vara med på bild. När bilden är tagen försvinner de flesta tjejerna in i omklädningsrummet. Innan dörren stängs hörs hög musik och skrattade sorl inifrån rummet. Utanför omklädningsrummet står Filippa Bogfors, Smilla Svahn och Wilma Holmberg Larsson. Filippa Bogfors berättar att de brukar sjunga, snacka och spela musik efter träningen. 

– Alla kan ha kul tillsammans även fast man inte umgås annars så kan man skämta och skoja med varandra, säger Wilma Holmberg Larsson. 

Det är rosiga kinder och breda leenden som berättar om känslan de alla saknat, att få samlas inne i omklädningsrummet igen.

– Det är en av de bästa sakerna när vi kommer hit, säger Filippa Bogfors.

– Man kände verkligen när man inte hade omklädningsrum, fortsätter Wilma Holmberg Larsson. Då märkte man hur mycket det betydde. Det känns när man får ha den tiden ihop innan och efter.