Vanligtvis förvandlas våra matrester till biogas och biogödsel. Men något annat sker med matresterna från 1500 hushåll i Majorna. Här komposteras allt på plats, mitt i staden, och förvandlas till bördig gjord.
– I used to be a composer, but nowadays I’m composting, säger mångsysslaren Leif Strandh som sköter det hela.

Skyltfönstret till butiken i Majorna avslöjar att det inte är vilken butik som helst som gömmer sig mitt i bostadskvarteret. Med vit penna står det på glaset skrivet ”Ekomat”, ”Odling” och ”Komposter i lärkträ

 – Made in Majorna”. Här har Leif, mer känd som Leffe på hörnet, sedan 1994 drivit sina verksamheter. Utöver det som står på skyltfönstret rymmer lokalerna även ett skivbolag. Det var just musiken som startade allt. 

Jag tröttnade på att sjunga om allt som måste förändras och ville själv vara en del av förändringen och visa hur det ska gå till, säger Leif Strandh.

Leif berättar att han stod på scenen och pratade om förändring, alla höll med men sen var det ingen som gjorde något. 

När man tagit steget in i butiken och känner doften av sågspån inser man snabbt att detta inte bara är en butik, utan även en verkstad. Lokalen är fylld med en salig blandning av komposter, växter, kylar och frysar fulla med mat och på en hylla, torrvaror. I ett sidorum tillverkas alla komposter, som här kallas för Mullbänkar. Maten som säljs är ekologisk och till största del lokalproducerad. I ett hörn ligger hunden Kelly och vilar. 

Matrester är inte skit, det är en resurs

Idén med urban kompostering kom till när Leif funderade på hur han kunde hjälpa till att förändra världen.

– Odling är något som förenar oss alla oavsett bakgrund, alla vill äta gott. Men om vi ska odla i stan, ska vi köra in jord och gödning då? Funderade Leif.

Lösningen på problemet blev kompostering. Projektet Ungdomar för kompostering drogs i gång med hjälp av projektpengar.

– Om människor fick hjälp att se hur deras matrester kunde skapa förutsättningar för nytt liv i form av egna tomater och prunkande växter – då vore det väl komplett? Säger Leif.

När pengarna sinade började Leif sälja sina egentillverkade komposter som idag finns i många olika storlekar för olika behov, även en för inomhusbruk.

– Inomhusvarianten säljer jag inte många av, man ska vara lite av ett freak om man ska hålla på inne, säger Leif med ett skratt. 

Början på något större

Intresset växte och idag sköter Leif med hjälp av några medarbetare kompostering av matrester från 1500 hushåll i Majorna. Projektet började redan 1994, enligt Leif, tack vare några intresserade på det kommunala bostadsbolaget, men framför allt av ett intresse hos de boende. Det började småskaligt och inofficiellt. 2009 drog verksamheten, döpt till Kompostservice, i gång på riktigt och fram till 2019 hade Leif och hans medarbetare komposterat 626 ton matrester från slutligen 2000 hushåll. Då var uppdraget så pass stort att det krävdes en offentlig upphandling.

– Vi förlorade upphandlingen och de som tog över visste inte hur man komposterar. Inom en månad fallerade allt. Det var nästan demonstrationer, de boende var rasande, så pass etablerat är kompostering här i Majorna. ”Vi ska ha våra komposter!”, säger Leif.  

Kelly vaknar till liv, en kund har stigit in i butiken. Han har blivit rekommenderad att köpa Leifs kött av en hälsoexpert. Leif guidar honom vant mellan produkterna och berättar om vad de innehåller, och framför allt vad de inte innehåller. 

– Min Falukorv får inte kallas för Falukorv för att den inte innehåller nitrit, säger Leif till kunden.

Efter en månad ringde bostadsbolaget Leif och undrade om han kunde börja kompostera igen. De fick börja om från början och nu komposterar de matrester från 1500 hushåll med målet att komma upp till 2000 igen.

Allt är inte frid och fröjd

Det är inte det enda problemet Leif har stött på. Runt om höjs röster från de som anser att det vore bättre att göra biogas av matresterna. Så även från det kommunala avfallsbolaget.

– Kretslopp och Vatten hade hellre gjort biogas av allt, säger Leif.  

Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Naturvårdsverket skriver i en gemensam rapport från 2013 att rötning av matavfall är bättre för miljön än kompostering då rötningen producerar biogas och biogödsel. Vid kompostering går mycket av energin förlorad i form av värme. 

Men för Leif är komposteringen i Majorna något större.

– Ju mer människor kan delta och känna sig delaktiga, desto bättre är det, säger Leif.

Leif berättar att när de kommer in i ett soprum för första gången är det mycket som inte står rätt till. Glödlampor i matavfallet, stolsben i plasten och glas bland kartonger. Leif sätter upp whiteboardtavlor i varje soprum och skäller ut de som sorterar fel.

– I våra soprum är allt perfekt sorterat, inte bara matavfallet, och mängden restavfall har även minskat med 8 procent, säger Leif.

Jorden som skapas är gratis för alla i området och över 300 personer har börjat odla på innegårdarna. – Det är så här man bygger ett samhälle, det blir som ett kitt mellan samhällsmedborgarna. Vi ska hitta gemensamma nämnare och här har vi hittat odling och kompostering. Det skapar en gemenskap som i sin tur kan leda till ett bättre samhälle för alla.

Leif återgår till den kombinerade verkstaden och odlingsrum, och fortsätter snickrandet, bredvid sin inomhuskompost.