Pikachu, Meowth och Charmander är namn de flesta känner igen. Namnen tillhör så kallade pokémons som bland annat förekommer i mobilspelet Pokémon Go. Spelet lanserades 2016 men har fortfarande många flitiga användare. Idag handlar det dock mer om att träffa nya människor och komma ut än att fånga flest pokémons.
– Det är ett sätt att lura min deprimerade hjärna att jag har något jag måste göra, säger Jessie Hartikainen Wiechert, som är en av dem som spelar.
Inne på centralstationen står en grupp människor i en ring. De har alla stora, molnformade jackor på sig i olika neutrala färger och en mobil i handen, vissa har till och med två. Deras pekfinger och långfinger rör sig snabbt på skärmarna. Rörelsen påminner om hur fingrarna rör sig på ett piano när man ska lära sig spela. De har alla samlats här av en anledning, att spela det mycket populära mobilspelet Pokémon Go.
Pokémon Go lanserades i USA juni 2016 och kom till Sverige i juli samma år. Spelet mottogs med öppna armar från omvärlden. Enligt en rapport från Surveymonkey är Pokémon Go det mest populära spelet i USAs historia, sett till antal dagliga spelare. Spelet går ut på att fånga virtuella pokémons som genom GPS funktionen och kameran visar sig i den riktiga världen. Genom att samla fler pokémons tar du dig till olika nivåer och du kan tävla mot andra spelare med dina pokémons.
Jessie Hartikainen Wiechert, 22, är en av de tio personer som träffas varje onsdag klockan 18 för att spela spelet. Hennes rosa och svarta eyeliner formar en skarp blixt ut från ögonlocket och
färgen matchar den animerade pokémonen som visar sig på skärmen. Hon berättar att hon alltid varit en gamer och Pokémon Go blev inget undantag. Det finns flera anledningar till att hon började spela, bland annat nostalgi, men för Jessie har spelet även blivit som hennes gymkort. Hon har varit sjukskriven sedan ett år tillbaka och har haft svårt att ta sig ut och röra på sig.
Det blir en motivation, särskilt när det kommer till depression. Ibland känns det svårt att gå ut bara för att det ska vara bra för en, utan jag behöver fler anledningar och att fånga pokémons blir en.
Jessie Hartikainen Wiechert
Hon sätter upp sitt långa röda hår i en toffs, nickar uppmuntrande åt en man i gruppen som stolt visar upp en pokémon han precis fångat, och fortsätter:
– Jag har också träffat mycket nya människor via spelet. Det bli ofta att jag går fram till folk som står med mobilen och frågar om de också spelar. Jag har många vänner som vuxit upp och skämts över att de är nördar men som nu har fått massa kompisar att dela sitt nörderi med.
De personer Jessie spelar med har hon träffat via en Facebookgrupp som heter Pokémon Go Göteborg. Gruppen består av 6800 medlemmar där kön och ålder varierar. En undersökning gjord 2017 av Internetstiftelsen gällande svenskar och internet visade att spelet var populärast bland pojkar i åldern 11 till 13 där 40 procent spelar Pokémon go. Bland flickorna i samma ålder spelade 34 procent spelet. I dag finns ingen statistik på hur många som spelar, men man blir glad om det är några procent.
Jessie berättar att hon uppskattar att träffa folk via olika grupper just för att det är blandade åldrar. I gruppen hon spelar med är de flesta istället mellan 40-60 år.
–Jag och två till drar ner medelåldern i just denna gruppen vilket jag först var förvånad över, men vi brukar alltid bli fler som går tillsammans på somrarna när det är varmare. Även om jag bara vet någon enstaka vid förnamn så är det kul att alla har samma intresse och det är väldigt fint, säger hon.
Två dagar senare lyser solen starkt i trädgårdsföreningen och det kryllar av folk som likt Jessie och hennes kompisar står med full koncentration på telefonen.
Även Staffan och hans son Hampus har tagit sig till parken denna dag. Hampus är rosig om kinderna och hans fingrar som håller hårt i mobilen är färgade i samma rosa toner. Han håller sig nära sin pappa men börjar sakta sträcka på sig när han pratar om spelet.
– Jag har spelat i fem år nu och fick pappa att börja spela för tre år sedan, så jag är lite bättre än honom, säger Hampus och ler nöjt.
– Detta har blivit ett sätt för oss att umgås och få något att bonda över, säger Staffan och klappar Hampus mjukt på axeln.
Pappa Staffan och hans son Hampus i Trädgårdsföreningen
På en bänk sitter två medelålders systrar och diskuterar vilka pokémons de har fångat idag.
– Jag ska ju ha en dejt här idag, säger en av dem och den andra systern svarar uppläxande:
– Nej så kan du ju inte säga du har ju en man hemma, och de båda brister ut i skratt.
De förtydligar att de ska träffa andra som också spelar Pokémon Go, spela tillsammans och sedan ta en fika. De berättar allt de likt Jessie och hennes kompisar fått nya bekantskaper via spelet.
– Pokemon har blivit ett sätt för oss att träffa nya människor, vilket inte alltid är lätt när man blir äldre. Det finns inte så många naturliga sätt att göra det på, men när jag ser andra stå med mobilen som vi gör vågar jag gå fram och fråga om de spelar.