j
Vad som händer bakom scenen
Text och foto: Adam Josefsson
Under en föreställning är det skådespelarna och sångarna man ser och hör, men många fler än de på scen arbetar med föreställningen. På Göteborgsoperan jobbar två av tre med rekvisita, kostym och dekor och annat som sker bakom scenen.
Det luktar sågspån i snickeriet. Erik Jansson, snickare på Göteborgsoperan visar en plywoodskiva som är uppdelad i kvadrater. Färgen som han tänkt till skivan är gråspräcklig och när man känner med handen känns den skrovlig. Skivorna ska så småningom föreställa betongplattor under en föreställning.
Bakom Erik Jansson bearbetar hans kollega virke med olika verktyg. Det låter från en slags hyvel och bandsåg. Erik Jansson visar ett stort mörkt skepp med konstgjorda isflak framför. Isflaken är kraschade upp mot varandra och det ser ut som att skeppet ska vara orsaken. Det är dekoren till Operan” Herr Arnes Penningar ” och Erik Jansson berättar att dekoren har blivit extra uppmärksammad i recensioner.
På Operan arbetar snickeriet, smedjan, måleriet och konstruktionen samt tapetseri och rekvisita tillsammans med dekoren och deras avdelning kallas för verkstaden. Den består av ett knappt 30-tal anställda. Till skillnad från många andra operahus ligger snickeriet, måleriet och smedjan i detta fall i samma hus. Med över åtta meter i takhöjd ligger de på rad, en produktionslinje och man kan gå emellan rummen genom de stora dörrarna.
Operan byggdes 1994 och då gjorde man den så stor att en produktionslinje skulle få plats. Göteborgsoperan är det enda operahuset i Sverige som har det så, där allt finns i samma hus. Anledningen till det är att Göteborgsoperan är ett relativt nytt bygge. När den byggdes planerade man för en stor produktionslinje. Äldre Operahus, gjorde inte det och har idag inte möjlighet att byggs ut. Ett exempel är Kungliga Operan i Stockholm som har varit ett operahus sedan 1773 och ligger i centralt.
Erik Jansson berättar att närheten mellan de olika avdelningarna verkligen underlättar samarbetet. Snickeriet jobbar tätt samman med konstruktionen som har sitt kontor en trappa upp. Hannes Hansson var tidigare snickare på operan men är idag konstruktör.
Som konstruktör på Göteborgsoperan gör han ritningar och modeller till föreställningarnas dekor. Han berättar om processen från idé till färdig dekor. Det är scenografen och regissören som bestämmer hur dekoren ska se ut. Först lämnar de in en modell eller en idé. Utifrån det hålls sedan ett idémöte.
–De har gjort någon enkel modell eller någon skiss och så berättar de: ”Så här tänker vi”. Då svarar ofta vi att de ser jättebra ut men det är för stort, det är för dyrt och bla bla bla och så börjar man jämka.
När alla parter kommit överens har man vad som kallas för en teknisk kollationering, berättar Hannes Hansson. Det innebär att scenografen och regissören lämnar över sin färdiga idé om hur dekoren ska se ut. Ofta presenteras idén i form av en modell. Konstruktören gör ritningar och modeller i ett dataprogram som sedan utförs snickeriet, måleriet och smedjan.
Hannes Hansson berättar att samarbetet med scenografen ofta fungerar bra men att det ibland kan uppkomma svårigheter. Det kan skilja sig mycket mellan scenografens kunskap om material och hur tydligt idén är utformad. Ofta skiljer det sig beroende på om det är en opera, en musikal eller en dansföreställning.
–Det är ju koreografen som är motsvarande regissör när det kommer till dans. Han eller hon har väldigt sällan en klar bild av vad de vill, de har bara någon känsla. De utvecklar sitt skapande efter resans gång. Det är svårt att få in det i vårt institutionstänk. Vi har en ganska strikt planering.
Victoria Wallenberg som är chef för verkstad, konstruktion och rekvisita på Göteborgsoperan berättar att cirka 300 personer varav cirka 200 jobbar bakom scenen och 6000 arbetstimmar ligger bakom en föreställning, bland de som jobbar bakom scen, ingår verkstaden, rekvisita, kostym, scenbyggare, ljudtekniker, ljustekniker med mera. Hannes Hansson förklarar att även om slutresultatet är en kompromiss är det ofta de konstnärliga kraven som styr, alltså de krav som exempelvis scenografen ställer.
–Man kanske kan skönja någon slags liten hierarki där, men å andra sidan är det därför vi är här. För att förverkliga deras visioner
Hannes Hansson
Victoria Wallenberg håller med om att de som jobbar bakom scenen har i uppdrag att få de som uppträder att skina men hon är förvånad att kostym och dekor inte har högre status. Hon påpekar att det finns stor okunskap, även på Göteborgsoperan, kring arbetet som sker bakom. Hon berättar att det talas om den så kallade kärnverksamheten som endast innefattar kör, orkester och solister.
–Utan oss är vi bara ett konserthus. Man kan gå på konserthuset och så kan man höra samma sak som vi sätter upp här men man får ingen kostym och du får ingen dekor och du får inget häftigt ljus. Ibland glöms det bort.
Vad är det roligaste med ditt jobb?
–Att jobba med människor som är så jävligt duktiga på det de gör och som i nio fall av tio är glada när de kommer på måndag och glada när de går hem på fredag.
–Stämningen i huset, kollegorna. Det finns plats för många olika personligheter. Det finns ju väldigt mycket kreativitet.
– Det är problemlösningen. Förstå och gestalta andras idéer. Det kan bli en annan möbel som byggs och det är det som jag egentligen är utbildad för och tycker är det roligast.