Sofia Johannison, 19, och Viktor Sönnergren, 17, har seglat majoriteten av sitt liv. För två år sedan var de iväg och seglade i VM men just nu ligger fokusen på att segla för nöjets skull när tiden och lusten finns.
– Det är en ventil på något sätt, man kommer ut på vattnet och kopplar bort allt annat.
Försommaren har gjort entré och Göteborg bjuder på sin varmaste dag hittills i år. Vid GKSS hamn i Långedrag är himlen klarblå och bara några slöjmoln syns till borta vid horisonten. I det 17-gradiga vädret springer joggare i shorts och majoriteten av de som promenerar längs vattnet har knutit tjocktröjan runt midjan. Det hälsas glatt och sommarhungrig hud ser solen för första gången på månader.
Viktor och Sofia har precis dragit upp segelbåten på land efter en seglingstur de var tvungna att avbryta efter lite problem med rodret. Iklädda våtdräkt hakar de loss seglen, spolar av dem och lägger i solen för att torka.
Båtintressets start
Båtlivet sitter i generna hos dem båda. Viktors pappa höll på med vindsurfing när han var ung och när Viktor kom upp i sexårsåldern tyckte hans pappa att Viktor och hans bror skulle testa på sommarsegling.
– Det var några år senare när jag fick en jättebra seglarlärare som det blev mycket roligare och jag har fortsatt sen dess.
Enligt Andreas Larzon på Svenska Seglarförbundet är det vid först vid 10-års ålder många börjar tävla. Ålderskravet för nationella tävlingar är 12 år.
– Att segla i sexårsåldern är mer likt lekis men många är lite äldre eftersom simkunnighet är ett krav från oss.
För Sofia var det inte en självklarhet att börja segla. Stora delar av hennes släkt håller på med segling och den givna vägen hade varit att Sofia också skulle börja segla vid ung ålder. Men det ville inte hennes föräldrar. Sofias föräldrar hade känt en stor press när de var unga och de ville bryta trenden. De ville låta Sofia göra sina egna val.
– De blev själva satta i seglarskola när de var fem år gamla och de ville inte att jag skulle känna mig tvingad till det, säger hon.
Hur vanligt det är att seglingen går i arv finns det inga siffror på. Men Andreas Larzon tror att det idag är minst lika vanligt att barn utan seglande föräldrar börjar i deras seglarskolor.
Det var när Sofia själv kom hem från skolan en dag och sa till sina föräldrar att hon ville börja segla som passionen för segling tog fart.
– Jag är väldigt tacksam att jag fick bestämma själv, annars skulle jag inte tyckt det var lika roligt.
Stötta eller förstöra
Enligt Viktor och Sofia finns det otroligt mycket press i seglarvärlden. Sporten kräver mycket stöttning från föräldrarnas håll men det finns en fin linje mellan att stötta och att förstöra.
– Jag har kompisar vars föräldrar har varit väldigt hårda, skrikit på sina barn och skickat ut en 14 åring i hård vind som sen kommer in och gråter. Den pressen tycker inte jag att man ska sätta på sina barn, segling blir inte roligt då, säger Viktor.
Viktor kände mycket mer press när han seglade med sin förra seglarpartner. Fokusen på prestation tog över och tillslut blev det också för mycket bråk. Nu seglar han ihop med Sofia istället och trivs mycket bättre.
– Vi ligger inte uppe på toppresultat hela tiden men det är värt det eftersom det är så mycket roligare, säger Viktor och Sofia nickar instämmande.
I segling finns det många olika klasser vilket gör att du kan vara med och tävla på den nivå som du själv är. Anderzon uppskattar att den är ungefär 1000 ungdomar i 17–18 årsåldern som tävlings seglar och ungefär 5000 i samma åldersgrupp som seglar i någon form.
Viktor berättar om när han spelade fotboll som liten men inte var tillräckligt bra och därför inte fick vara med och spela match.
– Så är det inte i seglingen för där kan man vara med trots att man inte är så duktig, det finns något för alla. Det är det som jag älskar så jävla mycket med segling, säger han.
Blickar framåt
När Sofia tänker på framtiden hoppas hon att hon kommer hålla på med seglingen en lång tid framöver. Hon är sugen på att köra matchracing där man seglar sju personer per båt i team mot en annan båt.
– Framförallt vill jag fortsätta segla med min familj. Det är viktigt för mig att ha kvar havet nära, säger hon.
Kärleken för havet har alla som seglar i någon form gemensamt och känslan där ute är för många oslagbar.
– Dagar när du kommer ut i bra förhållanden med bra vind och får bra flow är det så roligt, som idag, säger Viktor och pekar visande upp mot himlen.
– När man kör riktigt snabbt med båten så planar den och då går det hur snabbt som helst och då får man sån rush och det är sjukt kul, säger Sofia.
En fin gemenskap
Trots att det är en ganska individualistisk sport väl ute på havet beskriver Viktor och Sofia en familjär och öppen stämning på land.
– Alla är alltid jättehjälpsamma, behöver du hjälp får du alltid hjälp av någon, alla har varit i samma sits någon gång och glömt något eller behöver en extra hand, säger Viktor.
– Trots att man är konkurrenter ute på vattnet och det kan vara ganska hårt klimat så är man kompisar på land och grillar korv och umgås efteråt. Det är en väldigt fin gemenskap, säger Sofia.
Samtidigt hörs klingande skratt från vattnet. Det är Sofia och Viktors två kompisar som är på väg tillbaka och när de nästan är framme vid land kapsejsar de. Viktor och Sofia springer och hjälper till så gott det går och de får upp båten på land med lite samarbete och vilja. Gemenskapen de pratat om syns tydligt och de börjar glatt hjälpas åt med fixandet av båten på samma sätt som de kommer göra många gånger i sommar och många somrar framöver.
Text och foto: Sofia Hedberg
