Ett år med covid-19

För ett år sedan var han en aktiv 57-åring som lekte med barnbarnen, grejade på gården och tränade yoga. Nu blir han andfådd av en lätt promenad.

Trots att det gått tio månader sedan han blev frisk från covid-19 upplever Sven Nielsen fortfarande konsekvenser av sjukdomen.

TEXT & BILD: Daniel Andersson

En solig senvinterdag i Kilanda, ett litet samhälle strax utanför Älvängen tre mil från Göteborg, sitter Sven på sin veranda och tittar ut över tjärnen intill gården. Med isande vindar som viner utanför fönstret stiger en citrusaktig doft ur den gula temuggen framför honom.

– Det här är yerba-te, det är faktiskt uppiggande. Det är sånt som inkafolket drack när de skulle upp i bergen för att få bättre syreupptagning, säger han.

Detta har kommit att bli en återkommande scen i 58-årige Sven Nielsens liv. Vanligtvis skulle han ha jobbat vid den här tiden, men sedan han fick covid-19 har Sven med jämna mellanrum tvingats ta en paus från hemarbetet. Idag är han deltidssjukskriven – trots att det var ett år sedan han insjuknade.

– Det hela började med att jag fick en förkylning någon gång i februari som fortsatte med en besvärlig hosta, berättar Sven.

Det är en mild vinter och nyheterna rapporterar dagligen om coronavirusets spridning runt om i världen. 

Svens hosta håller i sig i flera veckor. Under påskhelgen böjar han må allt sämre och så småningom blir han sängliggande med hög feber. Efter en vecka åker de in till akuten där han blir inlagd och får veta att han har covid-19.

I fem långa dagar ligger Sven på intensivvårdsavdelningen på Kungälvs sjukhus med slangar i näsan och kämpar för att andas. Personalen är klädd i heltäckande skyddsutrustning och omkring honom ligger flera patienter nedsövda.

Under den här perioden befinner sig Sverige mitt i den första vågen av coronapandemin med många nya intensivvårdade fall per dag. På grund av det ökade patienttrycket flyttas Sven till en annan avdelning så fort hans tillstånd är stabilt, och efter 19 dagar på sjukhuset skickas han hem.

– För tidigt om du frågar mig, men platserna behövdes ju, säger han.

Jag trodde ju då när jag blev utskriven att “det här är 14 dagar – sedan är jag på benen igen”.

När Sven kommer hem kan han fortfarande inte klara sig själv och hans fru Marie tvingas stanna hemma och hjälpa honom. Samtidigt gör de allt i sin makt för att undvika att hon ska smittas.

– Vi hade ju tur. Vi har ett stort hus som vi har fött upp ett antal ungar i som inte bor kvar längre, så det fanns ju utrymme.

Efter flera veckor blir Sven till slut frisk och kan krama om sin fru igen. Men sjukdomsperioden har satt sina spår och Sven har gått ner över nio kilo. För att komma tillbaka både fysiskt och psykiskt får han enkla övningar över telefon som sedan ska trappas upp.

– Jag trodde ju då när jag blev utskriven att ”det här är 14 dagar – sedan är jag på benen igen”, säger han.

Men rehabiliteringen tog lång tid och i juni, när han började jobba halvtid, klarade han fortfarande inte av att gå 100 meter.

Innan han blev sjuk var Sven i god form. Men idag, ett år senare, är han fortfarande inte ikapp fysiskt. Han får lätt träningsvärk och blir mycket mer andfådd än tidigare, och enligt hans läkare är det troligt att han aldrig får tillbaka samma syresättning igen. Men trots allt är det inte de fysiska konsekvenserna som är värst, enligt Sven.

– Vad som är jobbigast är det man kallar hjärntrötthet, att jag framförallt vid bildskärmsarbete blir väldigt trött.

Han beskriver det som att han blir trött inuti huvudet, vilket yttrar sig som att han blir ofokuserad.

– Det har blivit kortare stunder som jag har fullt fokus och de kommer mer sällan, säger Sven.

Trots flera månaders rehabilitering är Sven fortfarande sjukskriven 25 procent, men han är långt ifrån ensam. Enligt Försäkringskassan har åtminstone 4 600 personer i Sverige varit sjukskrivna för covid-19 i mer än tre månader. Många har även bytt diagnos och är idag sjukskrivna för bland annat psykisk ohälsa.

Dessutom börjar allt fler långtidssjuka närma sig ett års sjukskrivning, vilket innebär att rätten till sjukpenning minskar. Under februari nådde 153 personer denna gräns, men kommande månader väntas siffran stiga dramatiskt.

Sven håller fortfarande på med både arbetsterapi, som behandlar hjärntröttheten, och fysioterapi, som fokuserar på den fysiska återhämtningen. Men trots att både jobbet och rehabiliteringen tar på krafterna ser Sven positivt på situationen.

– Mentalt tycker jag att det går förvånansvärt bra, jag är glad och inte så bekymrad över det här. Även om det är fysiskt och koncentrationsmässigt besvärligt så jag är inte ledsen över det, säger han.

Trots konsekvenserna är han glad att gick så bra som det gjorde för honom, och ser till och med några fördelar med tillvaron efter corona.

– Fördelarna är ju att jag fortfarande har antikroppar så jag kan umgås med mina barn och barnbarn, det är ju många i min ålder och äldre som inte kan det.