Text och bild: Alex Kennegård

Ett häftigt och glamoröst rock’n’roll-yrke där man blir rik och får hänga med kändisar. Det är väl så det är att arbeta som tatuerare? Nej, det är snarare ett stressigt arbete bestående av hygienrutiner och ryggbesvär där man aldrig är riktigt ledig. Tatuerandet är i själva verket bara toppen på ett stort isberg …

När man öppnar dörren till tatueringsstudion på Karl Johansgatan i Majorna slås man av en bekant doft – nybryggt kaffe. Soldiset tar sig in från stora fönster och gör det ljust inne i studion där det nya blandar sig med det gamla. Utanför tjuter det från spåren när spårvagn 3 kör förbi. På väggarna hänger vinylskivor, skisser och hyllor med färgflaskor. Vid disken står Magnus Delbratt och diskuterar en framtida tatuering med en kund som precis blivit tatuerad. Hans armar är täckta av olika mönster och färger. I bakgrunden spelas folkrock och blues om vartannat. Alla är välkomna – bara man tar av sig skorna i entrén!

Kundens nästa tatuering är bestämd och Magnus har börjat städa undan efter jobbet. Han plastar in färger och rengör sin tatueringsmaskin. Det är fredag eftermiddag och han är färdig med tatuerandet för idag men arbetsdagen är långt ifrån över. Utrustningen ska spritas och hela studion ska städas så att allt är i ordning inför imorgon. Ikväll kommer han sitta och färdigställa motiv och svara på mejl.

– Det blir ju många timmar utanför själva stunden där jag sitter med en nål i någon och det är ju därför det kostar så mycket att tatuera sig. När någon mejlar mig och beskriver en idé så kanske jag sitter och äter middag med familjen och svarar på det. Vi bollar tankar, bestämmer något och sedan sitter jag och ritar på det några kvällar. Jag lägger ju mer tid på det runt omkring och det tänker nog inte folk på.

“Många tror ju att tatuerare är en väg in i något slags rock’n’roll-liv, men det är ju hårt ett arbete.”

Inge Norlin, ordförande för Sveriges Registrerade Tatuerare.

Inge Norlin som är ordförande för yrkesorganisationen Sveriges Registrerade Tatuerare (SRT), lyfter synen på tatueringsyrket som en av de vanligaste fördomarna.

– När du jobbar som tatuerare, precis som i andra hantverksyrken, får du alltid prata jobb. Allt kretsar kring ens arbete hela tiden så man är aldrig riktigt ledig. Många tror ju att tatuerare är en väg in i något slags rock’n’roll-liv, men det är ju hårt ett arbete.

Magnus har bara dammsugning och våttorkning kvar innan han får gå hem. Han berättar att han ville komma ifrån den där tuffa atmosfären som fördomarna om ”det coola yrket” kan grunda sig i.

– Det finns en viss machokultur i yrket, många som tycker att det är så tufft och märkvärdigt att tatuera. Det var en sak som jag tänkte på när jag öppnade här. Jag ville att det skulle vara avslappnat och att alla skulle känna sig välkomna. Det ska vara skön musik och inte bara en massa dödsmetall på högsta volym och dödskallar överallt.

“Crispy lines – crooked spines”

Magnus Delbratt och Inge Norlin är överens om att det inte är det tuffa yrke som många kanske tror, däremot är det tufft i ett annat avseende – för kroppen.

– Det tar rätt styggt på kroppen när du sitter och jobbar i dumma lägen och försöker komma åt ordentligt. Jag har ju jätteont i ryggen just nu, berättar Magnus.

Inge känner igen både sig själv och andra tatuerare i att det är påfrestande, särskilt för axlar, rygg och nacke.

– Jo, det känner man igen. Framför allt hos oss i den äldre generationen som viftade bort allt vad ergonomi hette. Ett gammalt talesätt i branschen är ”crispy lines – crooked spines”, berättar han.

En annan fördom om tatueringsyrket som Magnus lyfter är att man blir rik av att tatuera, men riktigt så är det inte enligt honom.

– Många tror nog att tatuerare tjänar en massa pengar för att det är dyrt att tatuera sig men jag tjänar ju som vem som helst, säger han.

Däremot krävs det bokningar för att få in pengar vilket har gjort att yrket blivit ännu stressigare för många tatuerare det senaste året i och med pandemin. Inge Norlin berättar att medlemmarna i SRT har fått hanka sig fram.

– Stressen är påtaglig, framför allt i dessa tider. Många frågar sig om de kommer ha jobb nästa vecka och hur det ska gå. Vi tatuerare har fått gå upp på tårna ännu mer än vad vi gjort innan.

Magnus kalender, som brukade vara fullbokad månader fram, står även den rätt tom. Det finns jobb nästan varje dag men stressen för framtiden är konstant så han hoppas på fler bokningar snart. Han är färdig i studion för idag, allt är rent och redo inför morgondagens jobb. Han stänger av kaffebryggaren, släcker och larmar. Äntligen får Majorna-tatueraren gå hem till familjen och ha lite fredagsmys. Han låser dörren och hinner försäkra sig om att den är ordentligt låst innan det plingar till i mobilen. En tatuerare jobbar jämt.