Hästar – mer än bara ridsport

Ridningen är Sveriges tredje största ungdomsidrott, men för de allra flesta utövare har det en större betydelse än bara fysisk aktivitet och tävlingar. Att hantera de stora djuren lär tjejer att bli ledare, i stallet ändras genusroller och för många har hästarna en läkande effekt.

Ljudet av en hästsko som otåligt skrapar mot stallgolvet, metallringar som klirrar. Från sadelkammaren hörs det skratt, och plötsligt kommer en liten flicka bärandes på en sadel som ser ut att vara större än henne själv.

Det är Freja Karlsson, sex år gammal, som med enkelhet stuvar upp sadeln på den lilla ponnyns rygg. Koncentrationen är stor och hon ställer med noggrannhet in sadelgjord och träns. Varje rörelse runt hästen ser lika naturlig ut för henne som att andas, och ponnyn följer snällt med när hon vänder på klacken och går ut från stallet.

• 

• 

Det lugna stallet strax utanför Varberg tillhör Sandra Karlsson, 29 år gammal, som bedriver en medryttarverksamhet. Det innebär att personer som kanske inte har tid eller råd att ha en egen häst på heltid, ändå kan vara medryttare till en häst en eller flera dagar i veckan, och dessa dagar rider och sköter de om ”sin” häst som att den vore deras egna. Hon håller även lektioner och anordnar alla möjliga arrangemang, som tävlingar och långritter för stallets medryttare.

Sandra berättar om hur stor inverkan hästar kan ha på människor, något hon märkt både hos sig själv, och sett hos dem som håller till i hennes stall.

“Hästar är ett stort ansvar, mycket jobb och de måste skötas varje dag. Vill jag festa en lördagskväll så ska hästarna ändå skötas morgonen därpå. Hästmänniskor är ett väldigt drivet folk över lag, och jag gillar att ha många bollar i luften, det tror jag definitivt att hästarna har bidragit till.

Sandra säger att det även är intressant att se utveckling hos de som kommer till stallet, då de alla är olika sorters människor i olika åldrar.

Hon berättar bland annat om en tjej som tidigare red hos henne i flera år. Hon var blyg och introvert, att utföra uppgifter tog väldigt lång tid till en början. Men desto mer tid hon spenderade i stallet med hästarna, desto mer utvecklades hon.

“Hon blev effektivare, och gick från att hennes mamma pratade åt henne till att vi kunde sitta och ha ett samtal. Hennes föräldrar märkte att när hon fick vara här med djuren, så utvecklades hon till en helt annan person, och det var väldigt roligt att se.”

På stallgången står Annie Lindqvist iförd ridbyxor och gör i ordning hästen Faxen för en ridtur tillsammans med Sandra. Att det snart ska börja regna finns det inga bekymmer om. Annie är 17 år gammal och har ridit hos Sandra i sju år. Faxen nafsar lätt i hennes händer i jakt på godis, men får sig snart en bestämd tillsägelse att ”sluta vara så bitig”.

Det blir som
ett andra hem.

“Man mår sår mycket bättre av att få komma hit och röra på sig, och sen med hästarna och Sandra, det blir som ett andra hem. Lite av en fristad där man kan släppa allting annat.”

Annie menar på att stallet även gör en till en bättre människa, och säger att det skapar en ny syn på hur man ska bete sig och behandla andra.

“Jag har blivit expert på att läsa av människor, det säger alla mina vänner. Jag ser direkt ifall någon mår dåligt. Det har jag fått härifrån stallet, man lär sig att läsa av hästarna på deras kroppsspråk, och då blir det samma sak när man möter människor, säger Annie med ett leende.”

Att hästar och ridning påverkar människors personliga utveckling är inte bara enskilda upplevelser eller åsikter. Faktum är att hela 70 procent av alla kvinnliga chefer i Sverige har vuxit upp som hästtjejer, och det är ingen slump. Lena Forsberg, forskare inom entreprenörskap och innovation, skrev 2012 en avhandling om hur stallmiljön utvecklar egenskaper som ingår i vad man brukar anse vara ledaregenskaper, och hur hästtjejer ofta uppfattas som bland annat handlingskraftiga och ansvarsfulla.

Ridsport är även en av få sporter där alla tävlar på samma villkor mot varandra, oavsett kön eller ålder. Lena fann också att det finns en identitetsskapande process i stallet som vidgar tjejers genusutrymme att vara tjej på. I stallet arbetar tjejerna. De kavlar upp ärmarna och hanterar allt från sönderfrusna vattenkoppar, spikar hagar, och styr oerfarna vuxna i deras hantering av hästarna. De utvecklar en tilltro till sin egen förmåga.

Stallet har även en annan effekt på människors psyke, något som är svårare att fånga i ord vad det är. Men för Felicia Svahn blev det väldigt tydligt när hon för ett år sedan drabbades av utmattningssyndrom och blev sjukskriven i tio månader.

“Det var ganska illa…
Det var hit jag åkte för att komma ut. Jag kunde komma hit fyra dagar i veckan och bara mocka. Jag mådde bra när jag var här, släppte alla tankar, och bara var, säger Felicia.”

Det är som att hästarna förstår.

Många ryttare hittar en form av stöd hos sina hästar. De är känsliga varelser – bland hästfolk finns det ett gammalt ordspråk som säger att ”hästen vet vad du tänker innan du vet det själv”.

“Jag behöver inte prestera här, jag kan bara vara med hästen. På något vis så känns det som att hästarna… åtminstone min Musse, han blev helt annorlunda när jag blev sjukskriven. Helt plötsligt ville han verkligen gosa. Han kunde lägga sin panna mot mitt bröst och bara stå så. Så var han inte innan. Det är svårt att sätta fingret på vad det är, men det är som att hästarna förstår. De känner av väldigt mycket”, avslutar Felicia.

Matilda Hillman