Läsning och delaktighet är viktigt för att barn ska utvecklas. Det vet både barn och bibliotekarier på Opaltorgets bibliotek, dit barn kommer för att läsa, leka eller umgås med varandra. Här är det barnens idéer som styr vad som ska hända.

– Vilma!

Två elvaåriga pojkar springer raka vägen från entrén till personalrummet. De kramar om bibliotekarien och springer sedan och sätter sig vid ett bord med blå vaxduk.

Klockan är 14.30 en torsdag. Det betyder att det är dags för torsdagspyssel på Opaltorgets bibliotek. Idag ska det pysslas glasögon, och bibliotekarien Vilma Weilöv har förberett två olika varianter. Man får välja mellan en maskeradmask och ett par hjärtformade glasögon.

– De med hjärtorna, säger femåriga Eyla Manmy bestämt och slår sig ner vid pysselbordet.

Bredvid henne sitter de två elvaåringarna och klipper ut sina maskeradmasker i snabbt tempo. Två flickor från deras klass viker istället loppor som de planerar att sälja. Där sitter även sexåringen Nora Svensson, som precis som Eyla Manmy valt de hjärtformade solglasögonen.

– Smart att man kan göra egna, då slipper man köpa, säger Nora Svensson.

Opaltorgets bibliotek öppnade i april 2023, efter att hela torget byggts om. Det fanns många skolor i närheten, och fritidsgårdar för de äldre barnen att gå till efter skolan. Men det saknades en plats för de yngre barnen. Därför valde kommunen att rikta biblioteket till barn från noll till tolv år.

Bibliotekarien Fleur Doornberg-Puglisi berättar att något som sägs om och om igen i kommunens biblioteksplan är att barnen ska ges möjlighet att vara delaktiga i vad som händer på biblioteket. Hon och de andra bibliotekarierna planerar aktiviteter baserade på barnens önskemål och har en låda där alla som vill kan lämna in tips om vad de vill göra.

– Filmkväll med popcorn och godis, berättar Eyla Manmy att hon har lämnat som tips i lådan.

Ingrid Pramling Samuelsson på Göteborgs universitet har forskat om barns lärande i 45 år. Hon säger att delaktighet är nödvändigt för att barn ska lära sig och utvecklas. Det handlar inte bara om att barnet blir mer självsäkert.

– Det har med hela personligheten att göra. Att man känner att man behärskar saker, att man kan välja, att man har kompisar, att man är en i en grupp med något att säga, att vuxna lyssnar på en. Att man börjar förstå att jag är någon som kan påverka, välja själv och ta beslut, säger Ingrid Pramling Samuelsson.

Tehilla Ilesanmi Oluwasemilore är nio år och har lämnat tips i lådan många gånger. Hon har önskat att få lära sig göra pompoms av garn.

– Jag skrev till den sex gånger, sen fick vi göra det. Ja, det var busigt, men… säger hon och skrattar.

Vilma Weilöv berättar att de har flera klubbar på biblioteket som startats av barn. Den mest populära är en klubb för datorspelet Roblox.

– Vår stammis har haft den elva gånger nu. Då ger jag nästan allt ansvar till honom. Han får presentera vad som ska hända för dagen och går runt och hjälper till. Så han får väldigt mycket ansvar, och han har växt jättemycket, säger Vilma Weilöv.

Men biblioteket är trots allt ett bibliotek, och det huvudsakliga syftet är att främja läsning. Barn och unga är en särskilt prioriterad grupp i kommunens biblioteksplan, för att läsintresse och språkutveckling ska börja tidigt. Det märks att barnen som kommer hit gillar böcker. I soffor och stolar runt om i lokalen sitter barn och läser, medan andra springer in med jackan på för att snabbt lämna en bok och låna en ny.

Ingrid Pramling Samuelsson menar att läsning är viktigt, men att prata om böckerna ännu viktigare. Då tvingas barnen att uttrycka sig och utvecklar därför ett språk.

– Det är ju det viktigaste i små barns liv, att utveckla ett språk och kunna kommunicera. Och då är ju böcker A och O, säger Ingrid Pramling Samuelsson.

Åttaåriga Hugo Holst berättar att han kanske vill bli författare när han blir stor.

– Eftersom jag gillar böcker. Och eftersom… ja, det kanske inte blir lika många författare framöver. Eftersom man börjar kolla på tv och sånt och då får man ingen känsla av att bli författare.

I en soffa sitter hans lillebror Kasper och läser. Han berättar att boken handlar om en pojke från en familj där alla är tjuvar, men som egentligen inte vill vara en tjuv. Kasper och Hugo Holst är två av dem som bibliotekarierna kallar för stammisar. De kommer hit varje vecka.

– Måndag kommer jag inte hit. Då går jag till ett ställe på en kyrka, och då sjunger jag. Men jag kommer på tisdag, onsdag, torsdag, fredag, säger Kasper Holst.

Sigrid Rocksén Revelj