Allt fler unga fotbollsspelare drömmer om liv som utlandsproffs. Men vad händer med spelarna som har varit utomlands och kommer hem för att börja om?
På Ruddalens gräsmatta gör Utsiktens BK en av sina sista träningar innan årets tävlingssäsong ska dra i gång. Läktarna är tomma och planen är regnskadad. Spelarnas röster ekar från planen. “Akta rygg!”, “Bakom dig!” hörs i varje ögonblick. Med i laget finns nytillskottet Karl Landsten.
–Det är riktigt kul att vara hemma i Sverige igen, nära familjen och vänner. Jag bor fem minuter från Ruddalen där vi tränar, så det skulle faktiskt inte kunna bli bättre, säger Karl med ett leende.
Hösten 2020 packade Karl sina väskor tillsammans med en enkelbiljett ned till Montevideo för att spela fotboll i den sydamerikanska storklubben Club De Nacional. Där tillbringade han nästan ett och ett halvt år. För fotbollsspelaren och människan Karl Landsten blev det en chock när han landade på andra sidan jordklotet.
Karl Landsten fortsätter:
– Vi har det så bra i Sverige, så det är svårt att greppa. Människorna i Uruguay lever på så lite pengar och fattigdomen är stor. Det märks på fotbollsplanen också. Varje träning är på liv och död. Man har inte råd att slappna av över huvud taget. Det fanns på riktigt fotbollsplaner som vi spelade på, som här hemma inte ens hade fått klassas som en fotbollsplan.
Man tänker att man ska leva sitt drömliv och så känns det inte som drömmen.
– Inte bara spelarna utan tränarna där nere var också galna… Man fick höra både ett och annat om man inte skötte sig på planen. Saker man inte fått höra i Sverige. Det spelade ingen roll om det var en brasse, en svensk eller en uruguayan. Det är ett tufft klimat.
Daniel Ekvall som är det svenska fotbollslandslagets idrottspsykolog har stött på många unga fotbollsspelare som har haft utlandsäventyr. Och det är inte ofta det är lätt för en svensk spelare att komma till rätta vid en utlandsflytt.
– Det finns ju mycket som är tufft med att flytta till en ny miljö. Det kan vara ett helt nytt land, nytt språk, ny kultur, ny tränare med andra ledaregenskaper, och kanske andra typer av lagkamrater som ser dig än mer som en konkurrent om en plats och allt i det sammanhanget gör att det blir väldigt mycket mer påfrestande, säger Daniel.
Han fortsätter:
– Ironiskt nog så tänker man att det ska vara en drömvärld och att man har nått sitt yttersta mål och så känns det inte riktigt rätt. Man tänker att man ska leva sitt drömliv och så känns det inte som drömmen.
Tre tips från Daniel Ekvall om att flytta till ett annat land.
- Man ska förbereda sig mentalt på att det kan bli tufft. Tufft kring speltid, tufft med en ny kultur, tufft med nytt språk.
- Man ska tänka igenom vad man kan behöva göra för att socialt komma in i den nya situationen. Behöver man lära sig att laga mat? Behöver man lära sig språket för att lättare komma in i kulturen? Behöver man lära sig något nytt fotbollsmässigt för att kunna komma in i laget?
- Se vad för socialt stöd jag har. Vem kan jag ta hjälp av? Vad har jag för människor som kan hjälpa och stötta mig när jag har det tufft.
På Ruddalen har herrarnas träning tagit slut och ett knattelag har äntrat planen. Flåsande, pustande men med ett leende på läpparna går Karl in i det lilla gymmet som finns i klubbstugan. En skivstång, två cyklar och ett löpband finns i det 20 kvadratmeter stora rummet.
– Inte så lyxigt, men det gör jobbet, säger Karl skrattandes.
Han fortsätter:
– Jag är bara glad att jag har fått möjligheten att visa upp mig här hemma i Sverige. Det är inte samma sak att spela fotboll här och där nere. Det är för mycket som saker som behöver stämma – tränaren ska gilla dig, du ska lära dig språket och så vidare. Det ville sig inte, men jag har samtidigt tagit till mig så mycket nytt. Jag har fått spela med Luis Suarez och har blivit tränad av Alvaro Recoba. Två riktiga legendarer.
••
På andra sidan staden i stadsdelen Utby mellan alla radhus och villor befinner sig Jovan Lucic. Han har precis brutit sitt kontrakt med den portugisiska klubben FC Portimonense.
– Det är skönt att vara hemma och få äta mammas mat igen, berättar han.
Det är sällan problemen finns ute på planen. Det är efter träningar och matcher som man verkligen har det tufft.
– Jag menar, vi bodde på en anläggning 20 minuter från stan. Man satt inlåst i ett rum under största delen av dagen tillsammans med spelare som inte kunde ett ord engelska. När man har levt på det sättet i nästan ett år, så blir det tufft tillslut. Då är det skönare att få komma hem, berättar Jovan.
Han fortsätter:
– Jag har varit småskadad ett tag nu, så jag ska bara ta det lugnt och bli frisk. Efter det så ska jag försöka hitta en ny klubb i Sverige.
Vi har ett stort problem inom svensk fotboll med att unga fotbollsspelare har som dröm att så snabbt som möjligt komma ut i Europa utan att ha slagit igenom här hemma i Sverige först. Det skadar både svensk elitfotboll men också spelarna i många fall. Svante Samuelsson som är sportchef för SEF – Svensk Elitfotboll vill helst att svenska spelare stannar i Sverige och etablerar sig där först.
–Vår önskan och vad vi tror är klokast för spelaren i nio fall av tio är liksom att de etablerar sig i sin egen klubb först. Dels så blir man mer mogen som spelare och person när man flyttar och dels så har man hunnit skaffa sig en position som ger en högre status när man väl flyttar till en ny klubb.
Svante menar att om spelare stannar i Sverige gör det också att Allsvenskan och Superettan blir mer konkurrenskraftig och att det gynnar alla inom svensk fotboll. Övergångssummorna blir högre, klubbarna blir starkare och det i sin tur gör att vi kanske kan konkurrera om europatitlarna som en gång i tiden.
••
Sist kvar på Ruddalen är Karl Landsten. Med en handduk runt midjan kliver han ur duschen och sätter sig på sin plats.
– Du ser mig i de stora ligorna på TV om några år, säger han med ett leende.