Kolonilotter skapar gemenskap och välmående
I Sverige finns en lång tradition av kolonilottsföreningar och populariteten för odling ökar. Vid Älvsborgsbrons södra fäste ligger ett av Göteborgs 71 koloniområden, Sjöbergen. Där märks det tydligt att lottägandet fyller en viktig funktion i medlemmarnas liv.
Vid ett runt bord vid kanten av Sjöbergens norra odlarförening sitter Dan Lundberg. Han skruvar upp locket på en stor termos och häller upp en kopp “Sjöbergen-te” gjort på chaga och honung från koloniområdet. Från bordet ser man nästan hela odlarföreningen och i bakgrunden hörs fågelkvitter och en tupp som galer en bit bort. Dan berättar att det ofta brukar samlas folk runt hans bord.
– Folk kommer till det här bordet med allt möjligt och vill ha reda på vad det är, berättar han.
Dan är på koloniområdet nästan varje dag och odlar allt från rabarber till potatis, som han dessutom är helt självförsörjande på. En bit nedanför det runda bordet ligger hans odlingslott som han har haft sedan åttiotalet.
– Jag vet att jag hade en lott här ‘89, för då tvingades vi bilda en förening, berättar han.
Dan spenderar mycket tid i Sjöbergen och håller ibland fågelvandringar och odlingskurser för nybörjare. Han berättar att han ser på odlingen som ett sätt att hålla igång på.
– Jag kan inte bara sitta hemma och titta på väggarna, förklarar han.
Sverige har en lång historia av kolonilott-och odlingsföreningar och populariteten fortsätter att öka, speciellt i storstäderna. Enligt Stockholms stad stod där cirka 10 000 personer i kö för en egen odlingslott år 2020 och den siffran fortsätter växa. Eva Sahlin är doktor i miljöpsykologi och har studerat naturbaserad rehabilitering. Hon tror att det finns flera anledningar till varför kolonilotter är så pass populära. Bland annat pekar hon på att det finns en odlingstrend i Sverige men menar också att det kan bero på att odling ofta har en positiv effekt på människors mående.
– De allra flesta människor som odlar brukar säga, “jag mår så himla gott när jag är i trädgården”, berättar hon.
Eva berättar också att odlingens positiva effekter har ett starkt stöd i forskningen.
– Att odla och vara nära naturen har en väldokumenterad bra effekt på välmåendet, säger hon.
Ett stenkast bort från den norra odlarföreningen, på andra sidan av en liten grusväg, ligger Sjöbergens södra odlarförening. Solen värmer och bland pallkragar och bärbuskar rör sig människor med skottkärror fyllda av ogräs. De har arbetsdag och alla lottägare är där för att gemensamt se efter området. En av odlingslotterna ägs av Madeleine Frimodig. Hon lutar sig mot kanten av en stor pallkrage och ser ut över sin lott.
– Förra året sådde jag lin, så nu har jag som en stor grå hästsvans med färdigt lin hemma som ska spinnas, berättar hon. Man kan göra snören av det så man slipper använda massa plastsnören. Så det är ju fint att man kan odla sina egna snören, om man inte gör en fin kofta såklart.
Just att se resultat och kunna ta del av det man odlar menar Eva Sahlin är en av anledningarna till varför det är så populärt.
– Det är en tillfredsställelse att se det växa, att skörda, känna alla dofter och uppleva med alla sinnen, förklarar hon.
Dessutom menar hon att många ser det som en förmån att kunna producera själva med tanke på den höga inflationen.
– Det är en kombination av nytta och nöje tror jag, säger hon.
En bit upp över odlingslotterna, bland knallgula påskliljor, sitter Regina Jörg och gräver i jorden. Då och då kommer människor bärandes på blommor som ska planteras och Regina gräver gropar där de ska få plats.
– Vi har en väldigt trevlig gemenskap här, säger hon och tittar upp. Man träffar alltid någon att snacka eller fika med när man kommer upp en kväll.
En stark sammanhållning präglar arbetsdagen på Sjöbergen. Känslan av gemenskap är en annan faktor till varför kolonilotter har en positiv påverkan på måendet, menar Eva Sahlin.
– Det finns bekräftat i forskningen att kolonilotter har en social funktion, säger hon.
Regina fortsätter gräva i jorden. När hon fått till en tillräckligt stor grop placerar hon försiktigt ner en grupp blommor och börjar fylla kanterna med jorden hon nyss grävt upp. Hon berättar att en av hennes kompisar gått i så kallad grön rehab och hon tror att naturen har en bra effekt på hälsan.
– Jag tror att det är nyttigt för folk att plocka lite i jorden, berättar hon.
Enligt Eva Sahlin stämmer det. Hon berättar att det finns studier som visar att om man arbetar med händerna i jorden påverkar det utsöndringen av serotonin i hjärnan. Utsöndringen av serotonin ger i sin tur en positiv effekt på välbefinnandet.
Solen lyser fortfarande starkt och målar en varm färg över koloniområdet. Skottkärrorna med ogräs rör sig lite tröttare mellan planteringarna men stämningen känns fortfarande lika livlig. Arbetsdagen är inte riktigt över än, men inget gör väl det för lottägarna i Sjöbergen.
Text och bild: Tova Stenbom