Rebecca Nymann

Hundkapplöpning är en liten och ovanlig sport i Sverige till skillnad från Australien, Storbritannien och Irland. I Sverige har vi djurskydd men så ser det inte ut i resten av världen.

Det är den första träningsdagen för året här på Borås Greyhound Park och många hundar och hundälskare har samlats. Efter vintern är det äntligen dags för Panda, eller ”Konfettiregn” som är hennes tävlingsnamn, att bli den som inviger hundkapplöpningsbanan för året. Precis innan det är dags för Panda att springa ropar de ut i högtalarna att de ska provköra den så kallade haren.

– De ropar ut det i högtalarna så att alla ska se till att hålla sina hundar, säger Jenny Hamberg som är Pandas matte och tränare.

– Hundarna blir helt exalterade när de får höra haren och vill bara ut på banan och springa.

Hundkapplöpning är en hundsport där max sex vinthundar om gången springer på en oval sandbana. Vinthundar utmärker sig då de har bra syn och är byggda för att springa fort. Inom hundkapplöpning är greyhound och whippet de två vanligaste vinthundarna.

På en räls runt banan går det en attrapphare som ser ut som ett sönderslitet tygstycke. Denna jagar hundarna runt banan där målet är att få en så snabb tid som möjligt på den distans som de springer. Inom hundkapplöpning finns det tre olika distanser, kort, medel och lång. I Borås sträcker det sig mellan 320 och 780 meter. I Sverige finns det ett tiotal hundkapplöpningsbanor varav Borås är en av dem.

Panda har ett blått täcke på sig med siffran två på sidan.
– Eftersom det är första träningen för året så kommer de flesta hundar att springa en och en för att få lopp i kroppen. För den bästa träningen att springa på banan är att faktiskt springa på banan, säger Jenny.

Jenny har tre whippets som ska springa under dagens träning, först ut är Panda. Vid startboxen är det två män som håller koll på schemat samt signalerar till den som kör haren när det är dags. Jenny sätter på en munkorg på Panda och hon nästan studsar i väntan på att få springa.

– Munkorgen är till för att hunden inte ska råka skada sig själv eller någon annan hund. När haren väl stannar vill alla attackera och bita i den och då kan det liksom råka komma ett ben emellan, berättar Jenny och visar upp den lilla munkorgen som hon satt på Panda.

Hon placerar Panda i startboxen och en av männen tar upp en grön flagga och viftar med den högt upp i luften. I nästa sekund hörs den vajerdrivna haren som tar sig runt banan tills den är vid startboxen. Då flyger öppningen upp och Panda som nu är ”Konfettiregn” springer i full fart efter trasan som släpas runt banan. När hon sprungit klart attackerar hon den nu stillastående ”haren” och glädjen sprudlar runt henne att hon lyckats ”fånga” sitt byte.

Under dagens träning i Borås ska omkring 50 hundar springa. Hundkapplöpningen har ett litet fäste i Sverige och här anses sporten som en hobby. Förra året var det totalt 125 svenska greyhounds och 137 svenska whippets som startade i tävlingar.

– Jag tror att många tror att vinthundar kräver oerhört mycket motion och att de är svåra att ha. Sen ser många dem med munkorg och tror att dem är arga men vinthundar är väldigt vänliga hundar. Jag tror det är många som inte alls förstår vad hundkapplöpning går ut på och att sporten är enkel och rolig, förklarar Jenny.

I Australien, Irland och Storbritannien är sporten som störst. Där förekommer det betting på hundarna, alltså att man satsar stora summor pengar på vilken hund som kommer vinna olika lopp.

– När det blir stora pengar inblandade i sporten blir det också större prestationskrav på hundarna och hundförarna bestämmer vilka hundar som är värda att få fortsätta leva eller finnas kvar i den miljön.

säger Anna Harenius, sakkunnig på Djurens Rätt

– Det finns alltså stor risk att hundarna blir hemlösa eller avlivas om de inte presterar tillräckligt bra.

Harenius nämner att det 2019 var 6000 hundar som dödades i Irland och i Australien 2015 låg siffran på 17 000 dödade hundar.

Hundkapplöpningen är en hobbyverksamhet i Sverige och betting finns inte. Man kan inte leva på sporten då prissummorna är små.

– Det finns en möjlighet att någon bana har kvar ”banspel”, men då pratar vi om att man satsar tio kronor och vinner den hunden så vinner du 70 spänn. Det är som att ta en lott på tivoli, säger Jenny.

I början på 2000-talet fanns det riksspel i hundkappen men det gick inte bra och lades ner några år senare.

Jenny håller just på att ”gå ner” Panda efter hon har sprungit. Hon är andfådd men energin finns kvar.

Många tror att det är synd om hundarna, att vi tvingar dem att springa och att vi bara har dem till det. Men det man inte förstår är att det är hundar som sover i våra knäveck om nätterna och knycker köttbullar från våra tallrikar.

Säger Jenny

I Sverige har vi djurskydd, alltså olika regler för att det ska bli så bra som möjligt för hundarna. Djurskyddet handlar bland annat om att man måste vara utbildad tränare och att det alltid ska finnas veterinär på plats som väger och undersöker de tävlande hundarna.

Dagens träning är nu slut för Panda och hon ligger i sin bur och näst intill sover. Bredvid hennes bur är det två hundar som är väldigt upphetsade. Det är hennes syskons tur att få komma ut på banan.