Lotta Månsson

På Lerums brandstation arbetar 27 brandmän som ska hålla i gång verksamheten alla timmar på dygnet, 365 dagar om året. Det är ett tufft och krävande yrke, men trots det är det många som fängslas av räddningsarbetet.

– Jag vet att jag kommer förändra någons liv men jag vet inte när det händer, säger Robert Frisk, brandman på Lerums Brandstation.

Jag vet att jag kommer förändra någons liv men jag vet inte när det händer

Robert Frisk

Genom de glasfärgade portarna kan man skymta de blänkande röda brandbilarna som står uppradade bredvid varandra. Vid en av dem står Andreas Nordblom. Han är platschef på Lerums Brandstation och började jobba som brandman för mer än 20 år sedan. Då såg verksamheten lite annorlunda ut jämfört med idag.

– För 20 år sedan hoppade man in i bilen och sa ”fan va bra vi var”, fast vi kanske inte hade gjort ett så bra jobb. Vi var inte så kritiska förr, men det är vi idag, säger Andreas Nordblom.

Även fast olyckorna är de samma idag som när Andreas började som brandman, är dagens arbete mer lagstyrt. Idag ska allt dokumenteras och utvärderas, vad som kan bli bättre till nästa gång och vad brandmännen behöver öva på inför liknande utryckningar.

– Jag tror det mer är en säkerhetsgrej och att det är mindre risk att någonting faller mellan stolarna idag, säger Andreas Nordblom.

En drönare släcker inga bränder

Andreas Nordblom

Nya tider

Förra året åkte Räddningstjänsten Storgöteborg (RSG) ut på närmare 8000 räddningsuppdrag. En femtedel av larmen handlade om bränder, och av dem var 30 procent utomhusbränder. Med hjälp av nyare teknik kan räddningstjänsten skicka ut en drönare till koordinaterna för larmet och leta efter branden. På så sätt skulle man dels kunna se om det ens är någon brand, dels se storleken på branden. Tekniken används på vissa brandstationer, men den behöver fortfarande utvecklas innan det är fler brandstationer som kan använda den.

– En drönare släcker inga bränder, men vi kan ha jättenytta av en drönare som kan filma skogsbränder, säger Andreas Nordblom.

Plötsligt sprakar det till och en kvinnlig röst hörs från komradion inne i brandbilen.

– Mölndal arton tio till RSG femtioett, kom.

– Jajamän vi är med dig, svarar en mörkare röst.

– Vi fick ett automatlarm till Toltorpsdalen 53, fortsätter den kvinnliga rösten.

Andreas Nordblom, som står på trappstegen upp till brandbilen, lutar sig in mot baksätet och förklarar att det är ledningscentralen som ropar efter brandbilen i Mölndal. Samtidigt fortsätter anropet i komradion i bakgrunden.

Väl nere från brandbilen hörs ljudet av flera fotsteg som blir allt tydligare ju närmare de kommer. In i den ekande hallen kommer två brandmän, Robert Frisk och Andreas Johansson. De har varit brandmän i sju respektive fem år och kan brandbilens utrustning utan- och innantill.

Brandmannen Andreas Johansson visar en mängd olika vita slangar och stålrör som finns i bakluckan på brandbilen. Han berättar att tanken till brandbilen rymmer 2000 liter vatten.

– Med ett sådant stålrör kan vi ta ut 500 liter i minuten, det tar bara fyra minuter så är tanken tom, förklarar han.

Som komplement finns en släckbil, den rymmer 10 000 liter vatten. Men skulle vattnet ta slut kan de enkelt fylla på med mer vatten med hjälp av brandposterna som finns runtom i kommunerna.

– När du går på gatan finns det små röda flaggor på en del lyktstolpar. Det står kanske 3,2. Tre meter och tjugo centimeter i riktningen som flaggan pekar finns det en brandpost, förklarar brandmannen Robert Frisk

De nya brandmännen

Kommunerna Göteborg, Mölndal, Kungsbacka, Partille, Härryda och Lerum tillhör Räddningstjänsten Storgöteborg. Tillsammans hjälper de över 850 000 invånare i kommunerna, och stationerna har olika expertområden. Lerum har exempelvis mer utrustning som används vid större trafikolyckor, bland annat ett saxliknande verktyg som kan klippa isär bilar samt ett spetsformat verktyg, en bändare, för att öppna en bildörr.

En robot kanske kan gå in och göra arbetet

Anderas Nordblom

– Den här brandbilen gör att vi kan göra ännu bättre insatser från början. Det är en rullande verktygslåda, säger brandmannen Robert Frisk.

Att tekniken ständigt utvecklas är ingen nyhet. Men att robotar kan bli de ”nya” brandmännen är däremot något nytt.

– Jag tror att de riktigt farliga, tunga jobben kommer att övertas av robotar, säger Robert Frisk.

Enligt Arbetsmiljöverket är rökdykares arbetsuppgifter klassade som de farligaste i Sverige. Att robotar i framtiden ska kunna ersätta en del av brandmännens uppgifter ser Andreas Nordblom som något positivt.

– I stället för att skicka in brandmän i en brand med giftiga gaser, kan kanske en robot gå in och göra det första arbetet, säger han.

Mer än bara brandsläckning

I andra änden av stationen finns en gympasal. När dörren öppnas nås man av ljudet från hårda bollslag och andfådda andetag.

– Han Roger där borta har aldrig förlorat en match, berättar Andreas Nordblom.

– Och inte idag heller, ropar Roger tillbaka och slår bollen över tennisnätet.

Solljuset tränger in i salen och svetten rinner redan från pannorna. Det luktar som i en gympasal från högstadiet, men här inne är det mer allvar och glädje.

Vi gör små skillnader

Robert Frisk

 – Några kommer bli glada och några sura, konstaterar Andreas Nordblom med ett leende på läpparna medan han går ut från salen.

Han förklarar att det är många som tror att brandmän ”bara” släcker bränder, men deras arbete är betydligt bredare än så. Lerums brandstation tar emot omkring 500 larm om året. Alltifrån sjukvårdslarm och trafikolyckor till hot om suicid.

– Hot om hopp kallar vi det när någon står på en hög bro. Oftast är det vi, räddningstjänsten som tar det samtalet, säger Andreas Nordblom.

Räddningstjänsten olika uttryckningar handlar inte alltid om liv och död. Oavsett vilka larm de får måste de ständigt vara fokuserade och närvarande när larmet går.

– För varje larm vi rycker ut på gör vi små skillnader, säger brandmannen Robert Frisk.