Leenah Racheed

Ljus i form av nakna kvinnokroppar har spridit sig på sociala medier. Trenden växer i takt med diskussionen om exponering av kroppsformer. Även feministiska debatter om objektifiering cirkulerar kring nakenhet i konst. Bethlehem Mehari som är en tillverkare av kvinnoljus delar med sig om detta.

Man tar ut en tändsticka ur sin ask och drar den mot tändsatsen. Det sprakar och en liten låga börjar brinna. Lågan rör sig närmare ljusverket och kryper långsamt över dit. Belysningen faller då ner på ljusets form. Varje kant och kurva i konturen blir synlig och plötsligt har en naken kvinnokropp synliggjorts. En låga av fascination har även tänds i flera hjärtan, bland annat hos Bethlehem Mehari. Här brann den så starkt att hon bestämde sig för att själv börja tillverka ljus i form av kvinnokroppar.

Bethlehems intresse syns här i hennes vardagsrum i Hisings Backa där statyer och ljus finns utspridda på nästan varje yta. I TV-bänkens öppna skåp står kvinnoljus uppradade i olika kroppsformer och färger. På hyllorna ovanför soffan finns statyer på en kurvig kvinna i yogaställning, ljus på halva ansikten och repliker av grekiska statyer. Matbordet är fyllt av kartonger, inslagna ljus och informationskort.

Medan hon sätter sätter på spisen och rengör ljusformarna från torkat vax berättar hon om hur hon började sin resa i sin hobbyverksamhet. Hon förklarar att hon för första gången såg dessa ljus på sociala medier. Det lockade henne till att testa själv och se vart det skulle ta henne. 

Efter ett år av lärande och experimenterande var det äntligen dags att visa upp de färdiga produkterna på en julmarknad för ett halvår sen. 

–Jag trodde inte det skulle sälja, säger hon med en förvånad röst. Det var ju bara en liten kvartersgård.

Dessa produkter blir allt mer populära bland försäljare över åren och har nu trendat på sociala medier. Denna populariseringen beror bland annat på ett behov av att se en variation av kroppar på olika medier, förklarar Björn Granat som är kommunikatör på entreprenörföretaget Coompanion Göteborgsregionen.

–Jag skulle gissa på att det har något med att göra med debatten om kroppsideal och om den större medvetenheten om kroppar i reklam, modeindustin, säger Björn Granat. Det är framförallt en stor debatt i sociala medier om att acceptera olika sorters kroppar. 

–Debatten blir större och då säljer sådana produkter mer, beskriver han.

Jämställdhetsforskaren från Uppsala universitet Anneli Häyrén ställer sig däremot kritiskt till denna trend.

–Det är någon slags våldsdimension att man förstör den här kvinnokroppen långsamt, att den brinner ner, säger Anneli Häyrén.

Hon förklarar att hon inte står negativt till att hylla kvinnokroppen utan att man måste vara uppmärksam på den bakomliggande frågan. Hon föreslår en ljusbricka som ett alternativ där man inte behöver elda upp en kroppsform. Exemplet är att en gravid kvinnostaty kan stå i mitten och belysas med ljus kring henne. Detta berättar Anneli Häyrén hade kunnat symbolisera att man lyser upp förmågan att bära ett barn och då används ljus i en positiv bemärkelse. 

–Sen tänker jag varför måste hon vara naken? undrar hon vidare. Varför måste kvinnokroppen alltid vara naken när man hyllar? Man kan väl hylla en kvinnokropp med kläder på?

Varför måste hon vara naken? Varför måste kvinnokroppen alltid vara naken när man hyllar?

Anneli Häyrén

I flera århundraden har nakna kroppar varit motiv i konstverk. Stenskulpturer från antika Grekland med vältränade kroppar för att representera gudarna, oljetavlor på blottade människor från romantiken i syfte att studera naturens skapelser, feministiska budskap om befrielse i moderna fotoutställningar. Konstnärer under alla tider har lockats av att använda sig av nakenhet. Kristoffer Arvidsson som är forskningsledare på Göteborgs konstmuseum spekulerar om varför motivet är återkommande även i dagens produkter som säljs. 

–Nu har man tillgång till så många historiska bilder så det finns en blandning av ideal på hur kroppen ska se ut, säger Kristoffer Arvidsson.

–Skönhetsideal har ändrats mycket under historien, ett tag är idealet magra och smala kroppar och sen ett annat tag kraftiga sådana, fortsätter han. Nu finns också aktivism där man vill visa upp kroppar som man aldrig får se, som till exempel handikapp, på grund av idealet för att säga “såhär kan en kropp också se ut”.

Så gör man ett ljus

Tillbaka på det vaxdoftande köket på Hisingen vänder Bethlehem Mehari sig bort från kokos- och sojavaxet som ångas till smältning på spisen och tar emot sin åtta månader unga dotter Maja i famnen från sin sambo Johan. Medan hon vaggar Maja blickar hon över till en tavla som hon fick i present av en väninna på en baby shower. Den är en grafisk målning på en mamma som bär på sitt barn sett bakifrån, som ska representera moderskap.

–Jag vill inte förmedla någon objektivitet utan mer känslan av den feminina energin, säger Bethlehem eftertänksamt. 

Därefter delar hon med sig om att hon har växt upp bland starka kvinnor och har även fått känna deras styrka. Enligt henne är det en kraft som värmer, ger en trygghetskänsla och leder till avslappning och därför borde tas vara på.

Sedan börjar hon berätta med en nästan viskande röst att hon vill dela med sig av denna känsla, som hon själv har erfarit, till sin dotter och vara samma starka kvinnofigur för henne.

–Jag hoppas att jag kan fortsätta skapa med Maja när hon blir äldre, om hon vill då.

–Jag hoppas att jag kan fortsätta skapa med Maja när hon blir äldre, om hon vill då.

Bethlehem Mehari