En arena med dubbelt så mycket slitage som andra och ett ständigt krav på att naturgräset ska vara bra nog för toppfotboll flera gånger i veckan. Möt personerna som får hård kritik när det inte går vägen, men möts av tystnad när jobbet görs perfekt.

– Folk vet inte vilket jobb vi lägger ner på planen, säger planskötaren Patrik Hedin.

Genom spelartunneln syns det gröna gräset när dagens ansvariga för gräsmattan anländer till arenan. Matchen mellan Gais och Åtvidaberg börjar inte förrän klockan fem. Sju timmar tidigare inleder dock Patrik Hedin och hans tre kollegor dagens förberedelser inför de 16 000 tomma stolarna.

– Många brukar tycka det är väldigt speciellt med en tom arena. Men man vänjer sig, säger Patrik Hedin som jobbat på Gamla Ullevi i 15 år. 

Han börjar dagens arbete med att flytta iväg de stora värmemaskinerna som lyst på gräset under natten.

– Maskinerna fungerar som ett alternativ till solljus. Även fast det såklart växer bättre av solens ljus, förklarar Patrik Hedin och fortsätter:

– Ena straffområdet får aldrig något solljus. Det är där vi har det absolut tuffast att få det bra, säger planskötaren vars jobb är ett av de svåraste inom branschen.

Ingen naturgräsplan i Sverige används så regelbundet av lag inom den absoluta toppfotbollen som Gamla Ullevi. Förutom att vara hemmaarena till IFK Göteborg, Öis och Gais så är det även nationalarenan för Sveriges damlag. För att klara av allt används en speciell gräsvariant som ska vara tåligare både långsiktigt men också för varje enskild påfrestning.

– Vi är väldigt nördiga på det vi gör. Men det är man tvungen att vara, säger Jan-Olof Lungberg som är platschef på Gamla Ullevi. Han fortsätter:

– Numera finns mycket mer kunskap och fokus på planskötsel och olika sorters gräs  än för några år sedan. Vi tar mycket inspiration från England eftersom vi har liknande klimat.

Mattan man nu valt att använda är från Holland och är en så kallad hybrid som består av 95 procent naturgräs och fem procent konstgräs. Då grässtråna är insydda ca 18 cm under marken krävs det mycket för att gräset ska ryckas upp helt och aldrig växa tillbaka. Trots detta har dagens matta absolut små sektioner där lite jord tittar fram, men det är inget planskötarna kan göra något åt nu.

– Under sommaren brukar den här planen vara väldigt bra och vi får höga betyg av de som kommer. Men det är svårt att mäta sig med de arenor som bara har ett lag som spelar där. Särskilt under våren och hösten är det svårare, säger Patrik Hedin.

Arenan är så tyst att övergångsställets knatter hörs från gatorna utanför. De varma solstrålarna dränker stora delar av arenan och dagens två timanställda går nu ut med varsin dovt skramlande gräsklippare. Lugnt och metodiskt går de fram och tillbaka i olika fält för att få gräset att lägga sig i fina rader.

– Jag vill ju göra cirklar men det tycker inte linjedomaren om, säger Patrik Hedin med ett leende.

Det är fortfarande timmar tills spelarna ens anländer till arenan. På det tomma supportertorget bakom hemmaläktaren hissar Patrik upp dagens flaggor i grönt och svart. Bengalbränningar på kortsidorna, segervrål efter en lyckad glidtackling och svordomar efter ett tveksamt domslut känns nu långt borta.

När hemmapremiärerna nalkades på Gamla Ullevi fick endast IFK Göteborg spela på sin riktiga hemmaplan. Anledningen var att gräsmattan tagit skada under Gais sista kvalmatch i kylan i december och nu behövde matchas in försiktigt.

– Det är klart att de var tråkigt. Det är ju våra hyresgäster och vi vill ju att alla ska spela här. Men det var ett måste att göra, säger Patrik Hedin.

Att de ansvariga får ta emot kritik när planen inte håller måttet tycker inte Patrik Hedin är felaktigt, men förståelsen för arbetet tycker han kan förbättras.

– Jobbmässigt så är det ju väldigt extremt att sköta gräsmattan för tre lag regelbundet. Som planskötare vill jag ju ha så bra plan som möjligt. Det är klart att man helst bara hade velat ha ett lag men så är inte fallet och då får man jobba därefter, säger han.

Detta soldränkta Gamla Ullevi är nu inne på sin sjätte säsong utan renovering. Senast den renoverades hade gräsmattan klarat en ungefär lika lång period och trots att målsättningen var att den skulle hålla tio år, kan en renovering krävas snart ändå.

– Det behövs absolut. Det syns där ute, säger Jan-Olof Lungberg.

I England byts liknande gräsmattor varje år. Såklart på grund av en bättre ekonomi men också att de engelska ligorna har uppehåll under sommaren, ett uppehåll Sverige inte har. Om Gamla Ullevi skulle genomgå den renovering som enligt Jan-Olof Lungberg behövs skulle det ta upp till sex veckor och det skulle innebära att ett fåtal matcher kan behövas flyttas. Men ingen renovering är planerad i nuläget.

– Vi får se. Det är också därför vi har en ständig dialog med alla våra hemmalag så det inte kommer som en överraskning, säger planchefen Jan-Olof Lungberg.

För dagen räcker dock mattan till gott och väl. Den står välklippt och färdig nästan en timme innan Gaisspelarna anländer. 90 minuter senare av glidtacklingar, inkastade föremål och knäglidande målgester är det dags för Patrik Hedin och hans kollegor att återgå till arbetet. Hur matchen gick? Det är en annan historia – som ni mycket oftare får höra.