Botaniska Trädgården berättar humlens historia
Det stora intresset för ölbryggeri har gjort en bortglömd kulturväxt till kändis igen. Men forskarna har varit intresserade av växten länge. Humleutställningen i Botaniska Trädgården blir färdig i maj, och kommer berätta en historia om öl, kultur och biologisk mångfald.
Foto och text: Linnéa Andersson
Det är ovanligt varm aprildag och Botaniska Trädgården är full av liv och rörelse. Vid entrén är nästan alla sittplatser upptagna av glassätande besökare och framför kaffevagnen ringlar en lång kö. Utställningsplatsen ligger en bit upp i parken – över gruset i entrén och upp längs den asfalterade huvudgången. Förbi de stora växthusen, vars immiga glasväggar nästan tycks bukta utåt av trycket från den djungel som trängs innanför.
Trädgårdsmästare och evenemangsledare Maria Sjöstedt står framför Stolpboden, det faluröda magasinshus vars insida under vanliga år är hem för olika evenemang. Det är på gräsmattan framför huset som arbetet med humleutställningen pågår. Marias kollega Christian håller just på med den sista arbetsuppgiften för dagen – att fläta pilgrenar till ett staket runt rabatterna. Det sätts upp för att skydda det späda gröna som precis börjat växa upp ur jorden.
— Vi märkte att folk bara går rakt över här, och trampar i rabatten, säger Maria.
De sexton humleplantorna planterades förra veckan, och syns ännu bara om man går riktigt nära. Det är plantorna som kommer vara huvudperson i utställningen, men just nu är det konstruktionen runt omkring som väcker mest uppmärksamhet. Det är Maria som har designat den.
— Tanken är att det ska kännas som att gå in i ett rum, och att humlen ska klättra här ovanpå, berättar hon.
Planteringen är utformad som en stor cirkel, och i mitten är marken är beklädd med träspån. I rabatten som går i en ring står förutom den nyplanterade humlen, sexton stycken rödmålade träpålar. De är nästan sex meter höga, och från toppen av pålarna går metalltrådar som möts i mitten i en stor metallkonstruktion. Det är upp på de höga pålarna och vidare på metalltrådarna och in i mitten som den snabbväxande klättraren humle ska slingra sig och till slut bilda som ett rum av grönska.
Humlen har en helt otrolig växtkraft, det är det som är så häftigt med den. Under sommaren kan den växa nästan tre decimeter på en dag, det är nästan så att man kan se på den hur den växer.
Det är svårt att tänka sig när man tittar ner i rabatten; de flesta plantorna har inte ens kommit upp ur jorden än.
— Humlen har en helt otrolig växtkraft, det är det som är så häftigt med den. Under sommaren kan den växa nästan tre decimeter på en dag, det är nästan så att man kan se på den hur den växer, säger Maria.
Fakta om humle
Humle är en flerårig slingrande växt, som är en så kallad tvåbyggare. Det innebär att hanblommorna och honblommorna inte finns på samma planta. Det är honplantorna som producerar de blomkluster som kallas kottar, som används för öltillverkning.
Humlekottarna tillsätts till öl för att ge beska och arom. Att just humle blev den mest populära ingrediensen för detta ändamål beror på att man upptäckte att den också har konserverande egenskaper. Öl som bryggdes på humle höll längre, vilket var viktigt på en tid innan pastörisering eller kylar fanns.
Källa: Botaniska Trädgården i Göteborg
Humle är en växt med lång historia. Den härstammar från Asien, men finns numera över hela världen. I Sverige har den odlats i flera hundra år, och var till och med belagd med odlingsplikt från 1400-talet fram till år 1860. Humlen odlades främst för att brygga öl med, men har många andra egenskaper också. Under 1900-talet föll växten i glömska, och under en lång tid fanns ingen svensk produktion av humle alls. Den humle som används av bryggerier i Sverige importeras från till exempel USA och Tyskland, som är storproducenter av växten. Men den svenska humlen skiljer sig från den som odlas i andra länder.
— Den svenska humlen är anpassad till vårt klimat, vår sena vår och tidiga höst. Den måste hinna mogna innan det blir mörkt och kallt, berättar Maria.
Den är en så kallad kulturväxt, som varit användbar för människan, och som vi odlat och utvecklat under lång tid. Att bevara kulturväxter är viktigt, inte bara för att de berättar en historia, utan också för den biologiska mångfalden.
— Trenden i världen är ju sådan att det är färre och färre arter som odlas i större och större mängd. Men ju färre olika sorter som finns av en art, desto mer känsliga är de för sjukdomar, säger Maria.
De sexton humleplantor som planterats i Botaniska Trädgården är alla svenska, och femton av dem kommer från ett forskningsprojekt. Man reste runt i Sverige, studerade gamla kartor och tog hjälp av allmänheten för att hitta humleplantor som överlevt. Man samlade in olika exemplar som sedan analyserades, namngavs och sparades i genbanker. Och nu står några av dem här i Göteborg.
— Det ska bli spännande att följa deras utveckling och se hur de olika sorterna ser ut. Jag har odlat humle förut men aldrig någon av de här varianterna, säger Maria, och visar de små namnskyltarna som sitter bredvid varje humleplanta i rabatten. Bredvid den planta som hittills blivit störst sitter en handskriven lapp som avslöjar att just den sorten heter ”SWE 11 Vike”.
Maria ser också fram emot att få upp informationsskyltarna där gästerna kommer att kunna läsa om de olika sorternas humle, om humleodling och om de andra användningsområdena som humle har.
— De flesta känner nog till vad humle är, och att den används i öl. Men den är också en medicinalväxt, den går att använda för textilproduktion, och går till och med att äta!
