Saluhallen — En upplevelse

Mycket har förändrats sedan handlare trängdes och sålde egenodlade råvaror på Kungstorget i Göteborg. Ost, chark och oliver kan numera handlas billigt på vanliga matvarubutiker. Men Saluhallens handlare är överens om en sak: Inget överträffar upplevelsen.

Det är torsdagseftermiddag och de flesta har slutat jobbet. Trots det är det nästan helt tomt på Kungstorget i Göteborg. De få människor som vågar sig ut håller hårt i sina paraplyer och försöker parera slaskpölarna på gatan.

— Idén om en saluhall kom en dag som denna kan jag tänka mig. Att stå på torget och handla idag vore ju inte speciellt bekvämt. Då kunde man flytta in för att slippa regnet och slasket, säger Martin Nilbo, som är Saluhallens fastighetsförvaltare.

Tidigare stod bönderna utomhus och sålde sina varor i alla väder. Kött, fisk och mejeriprodukter stod framme hela dagarna bland ett myller av människor och hästar. Göteborgs stadsfullmäktige beslutade om att bygga en Saluhall, där alla handlare skulle kunna vara samlade under ett och samma tak.

År 1889 slog Stora Saluhallen upp dörrarna för första gången. På den tiden såldes för det mesta vardagliga råvaror och produkter. Sedan dess har Saluhallens roll förändrats. Idag handlar de flesta sina varor från stora matvarukedjor. Men Saluhallen fyller fortfarande en viktig funktion för många. Det säger Martin Nilbo:

— Här kan man prata med handlarna som har mycket kunskap. En köttbit kan du hitta på Ica, men det finns ingen där som berättar hur du ska tillaga den.

Rolf Broberg är på väg in i Saluhallen. Han ska köpa semlor inne på ett av konditorierna. Han brukar inte gå hit så ofta, men när han väl gör det är det för att lyxa till det och upptäcka nya råvaror tillsammans med sin fru.

— Det är inte så charmigt att gå till snabbköp och få plastinbakade saker. Man vill hitta något annat än det vanliga, säger han.

Rolf Broberg tycker dock att det finns nackdelar med att välja saluhallen framför en vanlig affär.

— Det kan bli väldigt långsam hantering. Man kommer hit och vill köpa en bit ost, och så tar det en kvart innan man kommer härifrån för att de ska skära upp och bjuda på en massa smakprov. Men jag uppskattar Saluhallen, uppenbarligen går jag ju hit ändå.

Inne i Saluhallen lyser varma lampor. Det doftar mögelost, kött, nybakat bröd och kaffe. Atmosfären fylls av ett sorl av människor som samtalar med handlare, restauranggäster som klirrar med vinglas och surrande kyldiskar. Intryck som dessa är vad som lockar många till Saluhallen. 

— Istället för att gå runt på matbutiken i flera timmar så klickar man hem varorna på nätet, och helt plötsligt får man tre timmar över. Vad vill man göra med dem? Man vill ha trevliga upplevelser. Det kan vara att gå i naturen. Eller så går man till Saluhallen, dricker vin och provsmakar ostar, säger Martin Nilbo.

Mitt i lokalen står ett salustånd som funnits med sedan den allra första öppningen. Hugo Ericson ost är det äldsta saluståndet i hela Saluhallen, och drivs idag av Glenn Moberg och hans fru, som är barnbarn till Hugo Ericson. Både sortimentet och kundkretsen har ändrats mycket sedan de öppnade år 1889.

— Vi har blivit mycket mer renodlade. Folk vardagshandlar ju inte i Saluhallen på samma sätt längre, så det är en stor skillnad. Idag säljer vi inte bara mat och dryck utan också en upplevelse, säger Glenn Moberg.

Många matvarubutiker har ett stort sortiment ostar. Men Glenn är inte orolig för konkurrensen. De kunder som handlar i hans butik är snarare där för intrycken än att bara handla ost. Glenn menar vidare att det finns positiva sidor med att de stora matvarubutikerna har utökat sina sortiment.

—  Inget ont som inte har något gott med sig. Vi påverkas på det sätt att vi måste bli bättre. Det gör att vi måste upp på tårna lite mer, säger han.

Arash Chark är ägare av saluståndet Zeytoon delikatesser som säljer nötter och oliver. Som artonåring tog han över efter sin pappa, som hade blivit sjuk. Arash verksamhet firar sitt 30-årsjubileum i mars. Saluståndet ska även dubblas i storlek och lanseras som hemsida de kommande veckorna.

—  Det ska bli skitkul. Trots att det är en risk så är det en bra möjlighet, jag vill ju ändå vara här i trettio år till. Tanken är väl att jag ska dö här i hallen, säger han skämtsamt.

Arash är även ordförande i föreningen som alla fyrtio handlare i Stora Saluhallen bildat. Han berättar att det bland annat är kundernas ökade medvetenhet som bidrar till Saluhallens utveckling.

— Generellt är kunderna mer medvetna om vad de äter. Det ska vara rättvisemärkt och rätt hanterat. Då får vi steppa upp vi och ha kvaliteten som högsta prio. Alltid ta fram det bästa som finns från de senaste skördarna, säger han.

Saluhallen är i ständig förändring. Men inför framtiden verkar både fastighetsförvaltare och saluståndsägarna ha samma åsikt: lite av det gamla i saluhallen måste bevaras.

— En hel del nya restauranger har öppnat. Men en saluhall är ju inte bara restauranger. Vi vill verkligen inte stänga butiker och öppna nya matställen. För hux flux så har man ingen saluhall längre, säger Martin Nilbo.