Intresset för närodlade, hållbara snittblommor i säsong blomstrar. Det märks både i odlingar runtom i landet, butiker och sociala medier. Helena och Mats Hammar i Daretorp startade sin snittblomsodling i fjol och ser fram emot kommande säsong.
Text och bild: Miranda Smedberg
Det är mitten på mars och vår i luften. Ett tunt istäcke ligger kvar över sjöarna på Hökensås. Här uppe på berget strax utanför Tidaholm är det ofta lite kallare än i närområdet. En bit in på grusvägen ligger gården där Helena och Mats bor och driver sin snittblomsodling.
Just nu är odlingsplätten tom, sånär som på några nysatta tulpanlökar. Om några månader växer på gärdet ett hav av sommarblommor som säljes genom självplock eller i buketter och arrangemang.
– De som var här i somras skulle inte tro att det var sant om de såg gärdet nu, att det kan vara så stor skillnad! skrattar Helena.
Blommor har alltid legat Helena varmt om hjärtat. Hennes mamma har alltid jobbat i blomsteraffär och även hon själv som yngre. Efter att ha läst om snittblomsodling och tänkt på hur bra det skulle passa på det tomma gärdet på gården bestämde Helena sig för att testa.
Att få testa utan krav
– Jag tror det var så här års i fjol som jag bestämde mig, säger Helena och berättar att hon bara köpte fröer till det hon tyckte var fint, utan att följa någon viss mall.
Först var hon tveksam till om odlingen skulle lyckas i gårdens lerjord, kanske skulle den vara för hård för rötterna. Hösten innan hade de kört ut häst- och hönsgödsel på gärdet och det visade sig bli en god grund. Mats harvade och Helena krattade odlingsbäddar och så testade de sig fram.
Det var enkelt att börja utan stora investeringskostnader, verktyg fanns i ladugården och växthus hade de på tomten. Några pluggbrätten att så i, och frön förstås, fick köpas in.
– De här är guld värda, säger Helena och håller fram en trave glasstråg. De hämtar jag på ett glasscafé och sår direkt i. Djupet gör att jag kan låta exempelvis ringblommor och klint vara tills jag tar isär dem.
Det var en åttaårig pojke som älskade blommor, han plockade så fina buketter att han kunde sålt dem i blomsteraffären.
Helena om ett av alla spännande möten i snittblomsodlingen
I husfönstren trängs brätten och tråg med frösådder som väntar på att få komma ut i växthuset.
Svårt att nå ut
Helena och Mats är med i Snittblomsodlare i Sverige, en förening för småskaliga blomsterbönder som odlar hantverksmässigt och hållbart. På hemsidan finns presentationer och karta över medlemmar.
– Den är jättebra. När det pratas om ”slowflowers” i press och TV kan man gå in där och titta om det finns någon odlare i närheten som är med i nätverket. Helena förklarar hur viktigt det är med bra marknadsföring. Trots flera utmaningar under arbetets gång har största svårigheten tveklöst varit att nå ut.
– Jag hade nog öppet självplocket fyra gånger utan att det kom någon. Vi höll på att drunkna i blommor och jag satt här och väntade utan att det kom en människa.
Besökare i alla åldrar
När Västgötabladet skrev om odlingen hittade fler ut till gården. Bland annat en åttaårig pojke som älskade blommor.
– Han plockade så fina buketter att han kunde sålt dem i blomsteraffären, säger Helena.
En tant och farbror som åkt långväga för att plocka blåbär. Nyanlända familjer i Tidaholm, glada att få komma utanför stadsgränsen. Ett gäng Stockholmsungdomar som stannade vid den lilla saluhallen där Helena sålde buketter och blev nyfikna på självplock.
– Aldrig hade jag trott att det skulle bli så många spännande möten! säger Helena entusiastiskt och Mats instämmer.
Miljöaspekten
Att satsa på hållbara snittblommor tror Helena och Mats är rätt i tiden. Folk vill komma närmre naturen, göra klimatsmarta val och veta hur varor är producerade. Helena tror också att pandemin gett många en tankeställare.
– Många tänkte ”Men hjälp, klarar vi oss inte själva i Sverige?”.
Förutom mat finns det mycket annat vi till stor del kan förse oss själva med, blommor till exempel.
Att intresset för närodlade, hållbara blommor ökat är något fler skriver under på. Både Interflora och floristernas branschtidning Fiori Magazine uppmärksammar detta. Sociala medier svämmar över av hållbar blomsterinspiration under hashtags som #blomsteruppropet och #slowflowers_sweden. Men än har vi inte nått hela vägen fram säger Hanna Wendelbo, designer och formgivare, och en av initiativtagarna till blomsteruppropet.
Bild: Ett annat sätt att använda blommor mer hållbart är att torka dem. Här har Helena gjort en krans på torkade eterneller, en och en.
Det främsta valet ska vara närodlade blommor i säsong.
Hanna Wendelbo, initiativtagare till blomsteruppropet
”Stöttar man floran stöttar man faunan”
– Det främsta valet ska vara svenska närodlade blommor i säsong. Vi säger inte att man ska sluta konsumera blommor. Konsumera fler blommor men tänk på var de kommer ifrån, säger Hanna.
Hon berättar att det skett en utveckling, att det är lättare än innan för svenska blomsterbönder att få avsättning för sina blommor. Någonting är i rörelse men vi kanske måste tänka mer utanför ramarna.
– Våga vara lite mjukt obekväm, fråga var blommorna kommer ifrån. Tänk på de småskaliga odlarna som gör en insats för mångfalden i odlingslandskapet. En kombination av konsumentmakt, den fantastiska hantverksskickligheten florister besitter samt att vilja göra en insats för miljön tror jag kan bli makalös.
Förberedelser inför blomstersäsongen
Hos Helena och Mats på Hökensås börjar våren så smått märkas. Fåglarna kvittrar runt kärven som hänger bredvid altanen och hönsen är glada att få picka i gräset igen. Än står växthuset i vintervila, men snart är tiden inne för högtryckstvätt och fönsterputs inför flytt av alla sådder.
De har också med sig lärdomar från i fjol.
– I år ska vi ha små bänkar i odlingen. Många kunde vara här i timmar, plocka i lugn och ro för att sedan lägga ut blommorna och binda sin bukett, säger Mats.
Drömmar finns också om en större lokal i anslutning till odlingen där man exempelvis kan hålla kurser tillsammans med florist. Helena är spekulant på en del av Mats verkstad men han verkar inte helt övertygad ännu.
Mats och Helena är överens om att mötena varit det bästa med odlingen.
– Och blommorna! säger Helena. Att det är så roligt, att alla som kom hit var glada.
Blomsteruppropet
Vinter 2018, Nobelfesten på TV. Fokus på hållbarhet, närodlad mat och återanvända klänningar. Dekorationerna? Mängder av importerade snittblommor blandat med polyesterblad, arrangerat i stickmassa producerad av icke förnybara källor.
– Det kändes så långt från hållbarhet man kan komma, säger Hanna Wendelbo, designer och formgivare och en av initiativtagarna till blomsteruppropet.
Det var där det började för Hanna, som sedan kontaktade trädgårdsmästarna Emily Bratt och Paulina Alesand och tillsammans initierade de blomsteruppropet. Syftet är att lyfta närodlade snittblommor i säsong. Ta tillvara på vad varje årstid har att erbjuda. Använda vår konsumentmakt och efterfråga ursprungsmärkt. Stötta blomsterbönderna och ta vara på floristernas kunskap.
– Det är deras hantverkskunnande som kan arrangera den här nya sortens estetik, utmana och ligga i framkant, säger Hanna. Jobba med torkat material, drivna kvistar och amaryllis i januari istället för anemoner och linnévallmo.
Uppropet blev också starten för föreningen Snittblomsodlare i Sverige där många av Sveriges snittblomsodlare nu är anslutna.
I USA finns en liknande rörelse under namnet Slow Flowers.