Boendet där grannar blir till vänner
De gråa betongbyggnaderna med röda detaljer har huserat akademiska drömmare sen 1970-talet. Fasaderna på husen är slitna på sina håll. Invändigt är historien en annan. I korridoren på högsta våningen i trappuppgång 13, finns en unik studentgemenskap.
– Nu när jag bott här några veckor uppskattar jag det. Det blir lätt ensamt i en ny stad. Därför är det kul att träffa människor här i korridoren, säger Elias Abrahamsson,20, som studerar till miljövetare på Göteborgs universitet.
En social boendeform
Elias bor på Kjellmansgatan, ett av elva boenden hos SGS, Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder, som erbjuder delat kök. Totalt handlar det om 2107 enkelrum. Samtidigt har inga nya korridorsboenden byggts på mer än 20 år. Anledningen är att efterfrågan på delat boende har minskat, enligt SGS kundservice.
Chalmers Studentbostäder, som också erbjuder studentboenden i Göteborg, har emellertid aldrig haft korridorsboenden. Joakim Wallin, deras VD, skriver följande på mejl:
”Däremot tittar vi på om det kan vara aktuellt med ‘coliving-koncept’, men vi har inte nått någon slutsats ännu.”
”Coliving” är en boendeform där man delar på kök, toaletter, duschar, och vardagsrum, samtidigt som var och en har sitt eget rum.
Frågar man Elias finns det klara fördelar med gemensamma utrymmen. Han var tveksam till det delade boendet först, men nu har han fått smak för det.
– Det här är första gången jag bor tillsammans med andra. Till en början funderade jag på hur det skulle gå. Allra helst ville jag ha en egen lägenhet. Men nu känns detta som en bra början, efter att jag nyss flyttat hemifrån. Speciellt då det är socialt.
20-åringen beskriver hur han efter en lång skoldag kan känna sig trött och lite sällskapssjuk. När han då lagar middag, kan han hamna i ett givande samtal från ingenstans, när en rumskamrat glider in i köket.
– Jag gillar verkligen de små slumpmässiga konversationerna, när du har en tråkig och ensam dag. Det får du inte när du bor ensam i en lägenhet.
Elias nämner även gratis el, internet, vatten och värme som fördelar med boendet. Allt är däremot inte en dans på rosor. Snett bakom honom i köket sitter en whiteboardtavla. I blått står det ”kitchen duty”, och ”duties for kitchen boss”. Där under följer punkter av göromål, bland annat ”take out trash”, ”pant the pant” och ”clean stove”. Elias får frågan om de kommer överens i köket.
– Nyligen fanns det en förvirring över vem som skulle vara ”kitchen boss”, men det har löst sig nu. Skulle det uppstå fler problem kan vi ha ett nytt möte. För några veckor sen hade vi ett. Det är bra när man kan ha en dialog. Vi delar ju på samma yta, och då bör allas talan höras, säger Elias.
20-åringen tycker att rumsgrannarna är bra på att hålla rent. Samtidigt ställer det delade köket krav på en ömsesidig respekt för deras olikheter.
– Så här hänger man inte en trasa till exempel, säger han och byter plats på en gul trasa som hängde över kranen. I stället lägger han den 30 cm nedanför, över den smala avskiljaren i metall som skiljer diskhoarna åt.
Nackdelarna slutar inte där. Hans plats i kylen skulle kunna vara större, säger han och pekar in i ett skåp där flera burkar pesto och yoghurt står. Studenterna har bara ett hyllplan var.
– Om jag vill köpa ett kålhuvud skulle den ta upp halva kylen, så det kan jag inte göra, säger han och ler.
Plötsligt öppnas dörren. Elias korridorsgranne Ylva Lidén kommer in i köket. Hon frågar honom om vad han lagar, och när han berättar om rätten, kommer ekonomin på tal.
– Det gäller att anpassa maträtterna efter vad som är billigt just denna vecka, säger Elias, och Ylva håller med.
Ylva studerar till lärare och har bott i korridoren i snart två år. Hon lyfter också gemenskapen i korridoren som ett stort plus med boendet. Ylva pekar mot en bild på väggen ovanför köksbordet. Där sitter ett stort gäng personer runt samma bord, fyllt till brädden av brunch, med leenden på läpparna. Hon är dock inte heller enbart positiv till boendeformen.
– De snålar lite med värmen på vintern. Jag som fryser lätt kan behöva ta på mig dubbla underställ och raggsockor vissa vinterdagar, trots att jag har elementet på max, säger Ylva.
Ett internationellt kök
I Elias och Ylvas korridor på Kjellmansgatan bor 9 studenter, varav två på utbytesprogram från Indien respektive Kina. Utbytesstudenterna har flyttat in sen några veckor tillbaka, men Elias och Ylva är fortfarande osäkra på deras namn.
De har inte pratat så mycket med killen från Kina, därav namnproblematiken.
– Han har inte verkat så social, men det känns inte heller så konstigt, med tanke på att han just kommit från andra sidan jorden, säger Elias.
Det knarrar till och dörren slås igen. En man kliver in i köket. Elias frågar vad han heter, och får svaret Yexiao. Det visar sig vara utbytesstudenten från Kina. Yexiao går och plockar ut två paket nudlar ur sitt skåp och tar ut köttbullar från sin kyl. På Elias skärbräda är det fullt av röda tomater, när ännu en korridorsgranne ramlar in, Hanna.
– Är det Soffritto du gör? Åh vad gott, säger hon med blicken på Elias stekpanna. Sen vänder hon sig mot utbytesstudenten, och ber om ursäkt.
– Sorry, it was not intentional to speak in Swedish. How are you? Frågar Hanna.
Reporter: Måns Normark